Alla inlägg den 26 januari 2007

Av Ann-Louise Ryrvik - 26 januari 2007 08:06

Ännu en gång har min snälla, kloka lilla häst fört mig framåt i ridningens ädla konst. Han är fantastisk! Vilket tålamod och upphöjt lugn han har intagit! Kändes otroligt bra. Slutorna (om det nu var det jag red ;-D) gick fint. Junge tyckte att det var kul och ville mest göra det hela tiden. Det är andra gången det har rått total frid. En gång är ingen gång, två gånger är en vana…. Så heter ju ordspråket och i detta fall hoppas jag verkligen det. Det känns som min lilla häst har landat.Efter en stunds ”krumelur-ridning” (jag skulle inte vilja kalla det dressyr ;-D) fick det bli lite klick och trick. Junge har lärt sig att lägga upp huvudet på min axel och lägga sin kind emot min när jag har ryggen emot. Det gillar han. Med Casino gläntar jag på locket till Pandoras box… eller som Marie frågade – Ska du verkligen lära honom att kampa? Det ligger ju något i den frågan… men det ska jag. Jag håller på att lära honom ta tag i en hundkamptross och dra emot. Han fattade snabbt och gjorde det bra. Det är ju lite lurigt - men det är ju å andra sidan bara beteenden. Det är därför jag provar och experimenterar med beteenden så att jag kan varna andra om det går åt h-vete ;-D.Sedan övade jag och Junge travkommando. Kan vara bra att ha. Lite intressant var att "naken" kunde han trava jättesakta och fluffigt bredvid mig trots att jag gick i lugn promenadtakt. Tänk vad avsaknad av tyglar, bett och människa (som rubbar balansen) gör för en liten häst!Gjorde samma sak med Casino. Han är för rolig. Med honom börjar jag kunna står rätt upp och ner, säga ”trav” och han gör det. Efter en stund ser man att fan flyger i honom och då söker sig den lilla shettisrumpan som en målstyrd robot mot mig. Jag har slutat göra affär av det och då försvinner det lika fort som det dyker upp. Det är precis som om han förstärks av att jag blir upprörd eller reagerar aggressivt på hans beteende. Det samma gäller om han biter i handtagen till skottkärran. En dag när jag mockade i hagen, testade han vad som skulle hända om han bet i handtagen till skottkärran. Man vill ju inte ha all skit uthälld igen så jag sa till honom. Efter en liten paus började han igen. Jag sa till igen . Han slutade igen men stod lugnt och studerade mig. Han gnagde igen och nu började jag inse att mitt nej utarmades. Jag får ta i ordentligt. Kastade iväg krattan mot skottkärran så det dånade. Han gjorde ett ryck, stod 50 cm ifrån och plirade. Jag testade sedan lite olika saker men resultatet blev bara att frekvensen på beteendet ökade. Jag ger mig fan på att han stod och studerade vilka reaktioner jag skulle få. Ibland undrar jag vem som tränar vem. Dagen efter provade jag att ignorera beteendet – och det försvann direkt. Det här är ju saker som man egentligen vet, men man är ju bara människa!

ANNONS

Presentation

Fotoutmaningen 2015

 

Kategorier

Fråga mig

88 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2 3 4 5
6
7
8 9 10 11 12 13
14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26
27
28
29 30 31
<<< Januari 2007 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästboken!!!

Följ bloggen

Följ Häst och hund med Blogkeen
Följ Häst och hund med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se