Körde från Vänersborg vid halv femtiden på morgonen och var i Mockfjärd vid 9.30 Tur det för det var då vi började. Det var så att säga 'just in time', som så ofta är fallet när jag skall någonstans.

Det är alltid lika roligt att komma upp till Marie och träffa henne, hönorna och träningskompisarna. Tyvärr var detta femte och sista kursen. Nu skall man vara fullfjädrad. De enda som är fullfjädrade är hönorna =D.

Temat för femte och sista steget var att instruera.

De sex förväntansfulla deltagarna var en blandning av gamla och nya bekantskaper.

E.T.; Jag visste inte att E.T var tillbaka på jorden, gjort könsbyte och bosatt sig i Finland....

E.T. 

Sandra; alltid lika verbal, städlysten och Calzone-med-mindre-ost-ätande.

Grace; vår kloka  granne från vårt grannland i väst, som har just grace.

Mats; tuppen i hönsgården och en rockare som står rock-still innan klick.

Sara; Varharjagsetthenneförutdetärförpinsamtattfråga....
... Aha, hundens beteendebiologi! En mångsysslare som blixtinkallats från Sveriges avkrok och hörn - Blekinge, the point of just return.

Och så jag förstås....

Vi lottade om vem vi skulle jobba med och det blev jag och E.T som skulle tillbringa fem intensiva dagar tränandes varandras hönor. Ja, denna gång skulle vi göra just detta. Jag tränade E.T.s hönor under hennes instruktioner och hon tränade mina hönor under min ledning. Det gällde att ha fokus  BÅDE på sina hönor och sin tränare.

Det praktiska uppdraget som vi skulle jobba mot, var att hönan skulle släppas ned på bordet i en startruta, gå förbi en kon och sedan gå agility igenom lite pinnar. När den kommit ur agilityn skulle den in genom en tunnel och sedan vidare över ett A-hinder för att sedan trampa i målrutan. Vad säger ni om det? Hur tror ni att det gick? Återkommer med vidare rapport....