Det är inte en gång det har hänt....

Varje gång (nästan) när jag har besök så tränar jag dåligt. Min hjärna går in i något konstigt stadium av totalt frivarv. Det är precis som reptilhjärnan tar över.

Jag har haft härligt besök av Emma (och sedan förståss Marie ;-D ) i dag. Vi började lite med Emmas underbara riesentik Tilda. De tu är novisa på klicker, men det var så fantastiskt att se hur hunden jobbade upp sig och det är inte många hundar som man under en förmiddag och några korta pass får frekvens i beteenden (sitt, ligg och stå). Hon var enorm. Kom som en lugn och sansad dam utan förväntningar här, och snappade blixtsnabbt som en reptil upp systemet. Härligt.

Nä, det var inte där som den dåliga träningen skedde utan det var jag som stod för den! Efter X antal koppar kaffe och en hel kardemummakaka, dök Marie upp och här skulle visas klickertträning med min lilla vovva. Hon har varit oklickad/orörd ett tag.... Hemska människa! Funkade dock ganska bra när man skrapat av rosten någon minut. Inte heller denna träning var den riktigt usla.....

....den usla började när jag glad ihågen hämtade Casino Diablo. -Jajamen, han är så duktig så... och uppvisning hit och dit. Ja, ponnyn var det inget fel på utan på mig. Min hjärna klarar inte att hålla fokus helt enkelt. Med andra ord är det JAG som är störningskänslig och inte djuren!  Det är en intressant lärdom.

Jag kan inte fokusera helt på det jag gör utan tänker på de som står med. Jag är både djurtränare, instruktör och speaker.... och inte ens den kvinnliga simultankapaciteten kan i mitt fall fixa det.

Jag kan ju inte hålla snattran, vilket ju är ett välkänt faktum, och att kombinera det med ostrukturerad träning är ingen bra ide´. Hej å hå och hit och dit, och huller om buller. I efterhand vill man bara banka huvudet i väggen och säga IDIOT till sig själv. Då förmanar man kursare att "Tänk ut innan vilket beteende du vill ha fram, vilka kriterier har du för att klicka och håll dig till dom. Ta paus ofta! Under pausen tänk igenom hur minipasset gick (Vad hände med beteendet? Ökade det eller minskade det i frekvens? o.s.v.) Tänk också ut i pausen vad du ska göra nästa pass och kör sen, o.s.v o.s.v......."

Red-Berta! Och så gör man precis tvärt om själv. Pratar och rör. Testar hit och dit. Pratar mer. Gör något annat. Spiller godis. För höga kriterier... You name it! Hade jag sett någon kursare träna så hade jag slitit bort dem från träningsytan :-P.

Å andra sidan - ska man knäppa sig ska man göra det med Casino, för han tål, men som pricken över i:t tog jag ut lille Salle-Mannen och försökte få fram lägganden i form av ett i stort sett lika illa pass. Utan att stannatill och reflektera. Han lade sig tre gånger sammanlagt, men det tog lång tid och jag hade inte vett på att ge mig eller tänka efter varför det blev så egentligen. Jag hade i och för sig några teorier som min arma retarderade hjärna kunde klämma fram...

Det räckte att Emma och Marie hade åkt och jag satte mig i bilen för vidare äventyr, för att jag skulle vilja stoppa startkablar i näsan och bränna på... Då insåg jag hur dåligt jag tränat. Med stor sannolikhet var det lite obehagligt för Salle att lägga sig för lerhögen hade torkat och var som cement (inte riktigt, men hård och kocklig....) antagligen tillräckligt obekväm för att Salle inte skulle vilja lägga sig fler gånger. Han påbörjade läggandet flera gånger men avbröt i det sista.  Dumma, dumma mig! Jag borde ha vattnat högen och uteslutit det alternativet, i stället för att stå som ett fån och hoppas. En viss risk för träningsvärk lär ju också föreligga eftersom han varit nere ett tjugotal gånger på tre dagar.....

Nu är det ju tur att man tränar med positiva metoder för konsekvenserna av dålig träning blir inte så allvarliga. (Ytterligare ett argument....) Hästen bryter själv när den inte vill. Hade man använt tvång eller aggressiva metoder hade det ju blivit mycket värre.

Det finns alltid något gott i det onda. Det goda är att jag har insett mina misstag, gjort en problemanalys och raskt hämtat in pärmen med loggföringsblanketter. Här skall j-lar i min själ loggföras!!!!!!!!!

Hörs!

Jag behöver glada tillrop och tröstens ord...