Alla inlägg under september 2008

Av Ann-Louise Ryrvik - 29 september 2008 21:58

Nu är jag hemma igen efter en hård vecka. Jag var krasslig förra helgen och sedan har det rullat på med Maria Hagström - kurs på måndag-tisdag. MoD-arbete torsdag-fredag och Ellen Ofstad - kurs lördag-söndag.

Så stimulerande och inspirerande!!!! Jag ska försöka skriva några rader om kurserna i morgon.


Puppis har blivit en stor kille. I fredags började det hända saker i den lille killens kropp. Han försökte bl.a koppla greppet om katter, hundar och husgeråd ;-). På lördag lyftes för första gången lilla benet när han skulle kissa. Det är inte lite stolt mamma är över att Puppis blivit stor.


Puppis - ingen puppis längre.


Kiro



Av Ann-Louise Ryrvik - 28 september 2008 05:55


Denne vackre kille var med på kursen.


Jag fick lite tankar kring småpojkarna mina. Denne P.R.E kille hade också, precis som Salle, varit mycket lugn hemmavid och med kända ston. När han kom till detta nya ställe, med alla dessa nya ston och så, var han "inte hemma". Han tänkte bara på sex, stissade runt och gnäggade. Han var fortfarnade "snäll", men hade ju dålig koll på var han var, hur han gick och hur han sprattlade. Han var helt enkelt en tonåring som var fullproppad av hormoner. Dag ett var det svårt att nå fram till honom över huvud taget. Det var någon enstaka sekund som Ellen fick uppmärksamhet av honom. Dag två hade han landat och var lugnare och mer närvarande.


Jag insåg vikten av att ha signaler som är genombrytande och väl inlärda. Ellen sa att en häst som står på bakbenen, vevar och skuttar är inte otäck och farlig om den står i hagen. Avståndet har betydelse! Därför är det viktigt att kunna placera hästen på det avstånd vi är säkra(re). Att vi kan bestämma var den ska gå och hur den ska följa.


Som back off använde Ellen en pisk med plastpåse på. Detta för att den syns bra och den gör ljud ifrån sig. Hästen ska inte få den på sig eller tillfoga smärta för då är det inte långt till att den svarar med aggression när den är så uppvarvad.  Den ska bara användas till att utöva tryck  och backar hästen för den så upphör trycket omedelbart. Vill man flytta den mer så flyttar man igen. Viktigt med eftergiften så att inte hästen jagas.


 

Inser att detta inte är lätt och att gränsen mellan att utöva ett minimalt tryck, som sedan blir en signal, och obehag är fin. Jag kunde se skillnad mellan när Ellen gjorde det (som har gjort detta många, många gånger och som är orädd och van vid hingstar) och när hästmatte gjorde det som var ovan och som var rädd för sin häst. Det blev mer aggression och hot från matten pga rädsla.  Man inser att detta bör tränas i lugn och ro hemma, så man har det i ryggmärgen när man måste ta till det plus att hästen känner igen signalen när hjärnan är grumlad av annat.


Han kom hem....


Av Ann-Louise Ryrvik - 27 september 2008 20:09

Dags för kurs igen. Det var Carolina och Walter www.ohr.se som  arrangerade denna kurs. Vi höll till på Stigbergsgård utanför Bålstad, Enköping...


Det är inspirerande att vara på kurs för någon som tränar positivt men har ett lite annat upplägg på träningen. Jag har djupaste respekt för Ellen Ofstad som är både inspirerande, erfaren och klok, och det är intressant att se hur hon gör och höra hur hon tänker.


Det mesta kunde man känna igen sig i, vissa saker kanske man skulle ha gjort annorlunda, men främst är nog allt det man får fokus på. Det är både sådant man tänkt på förut, inte tänkt på eller som man inte fått struktur på. Superbra! Man blev definitivt inspirerad att åka hem och träna.


Några punkter som jag tycker jag vill skriva här som är värda att tänka på även om de inte är så nya;


- Om hästen vill trava - be om trav. Om hästen vill stanna - be den stanna. Jobba med hästens vilja och inte emot. Var snabb med att klicka avsaktning/ökning. Neka den inte om den bjuder själv. Det är läge att lära in signaler, be hästen göra saker när den redan har börjat fundera på det.


- Tänk på att lära in "flytta undan signal" på den lugna, snälla hästen att ha i krissituation. Se till att lära in stoppkommando på den "lata hästen" och lär in drivning på den heta. Det är de som behöver det mest, eftersom man dagligen inte tänker på det. Det går av sig själv och då, men sedan i en problematisk situation, så har man inget att ta till.


- Var noga med att lär in varje hjälp separat. Det är ok att ha flera hjälper för samma sak, men inte att en hjälp har flera betydelser. Självklart, men kanske något man slarvar med att stämma av. Har varje hjälp sin klara betydelse?


- Om hästen är orolig, lämna honom inte ifred genom att han får gå "ensam" med långa tyglar. Be hästen om något. Ge honom något att tänka på. Hästen får titta på saker, men om den stressar, aktivera den. Hästen kommer att koppla av och det är ett skönt läge som hästen vill uppnå och kommer därför att vilja uppsöka samma känsla.


Lite olika tänk... eller kanske egentligen lika ;-)

Ellen menade att "en klickertränad häst är en häst som väntar på kommando". Det är samma som vår slutprodukt med en tävlingsbar hund som vi kan styra med kommando och som inte bjuder hej å hå. Skillnaden är att det kommer in tidigare här, i stort sett direkt...  Jag funderar ju på att hunden klarar det trots generalisering och flyt, medan vissa andra arter t.ex hästar kanske det måste komma in tidigare på. Bob Bailey menade ju att inte beteendet skulle vara för starkt innan man satte signal på det.

Ellen menade att hästen kommer in i "den maniska fasen" då den testar vad den lärt sig. När hästen ger upp, tittar på en och ber om hjälp, ger man kommando och belönar beteendet när det utförs.


Jag har upplevt Ellen negativ till trickträning förut, men denna gång fick vi mer tydligt förklarat att hon var negativ för att många trodde att det var det enda man kan använda klickerträning till. Håller med henne där. Hon menade att det var lätt att trickträningen blev positiv men så fort det kom till ridning så var man tråkig, allvarlig och krävande. Ridträningen blir då nästan ännu tråkigare eftersom kontrasterna blir större för den tricktränade hästen. Ellen tyckte att dressyren skulle ses som "trickträning" och att man skulle lägga krutet där och inte på onyttiga saker som putta bollar och så. Hon ifrågasatte nyttan med det. Men det ena utesluter inte det andra menade hon på.

Hon betonade också vikten av våran energi och entusiasm.


Något som hon inte fokuserade på var frekvens och hon var heller inte så noggrannare med att den betingade förstärkaren ska vara kort, tydlig och avvikande. Hon använde ett ord typ klick eller braa. Där kan jag tycka att jag sett på mina. Om hästen släpper fokus menade Ellen på att det berodde på att den var trött, medans jag upplever att mina tappar pga för låg frekvens. Jag tror nog också att effektiviteten blir högre med en tydligare, avvikande betingad förstärkare.... Hmmm...


Stilstudie av Maria Y  och hennes härliga Boogie. Maria, Boogie och popcornhundarnas ;-) blogg hittar ni på http://cowgirlup.bloggagratis.se/ . Det märks att det är en rutinerad klickerduo!


Ellen, Maria och Boogie.


Boogie klickas för att svara på vikthjälp, eftersom skänkelhjälperna är lite "förorenade" på grund av gamla negativa erfarenheter hon gjort innan hon kom till Maria.


Godis är gott!


Det gick bättre och bättre.


- Ska jag targeta repen? undrade Boogie som är en klurig häst.


- Och nu då? Är det inte dags för lite gotter?


Både matte och häst är viga.


Vackra ögon på vacker häst!


Av Ann-Louise Ryrvik - 18 september 2008 09:35


När Lin ändå var här tog hon någon bild på mig och pållarna när vi lekte med tomma torvsäckar av plast. Bra miljöträning.


 

Packåsna? Nej, Milou!


Salle


Tålmodig Salle. 

Av Ann-Louise Ryrvik - 17 september 2008 23:18



Min hjälte           Foto: Lin Rylander


Något att hålla sig i när det blåser....                 Foto: Lin Rylander


Kärlek          Foto: Lin Rylander


Ps Angående hårfärgen.... jag hade tvättat håret idag, det hade inte Salle ;-P

Av Ann-Louise Ryrvik - 16 september 2008 22:57


Ibland råkar man tänka lite. Jag brukar hävda att den enda gången jag tänker är när jag står i duschen och då förstår ni hur illa det är. I övrigt är jag retningsstyrd. Det finns inget igår och inget i morgon bara idag och just nu. (Detta kan ställa till det ibland när man inser att man skulle ha varit någon helt annan stans egentligen ;-P.)


Nu har jag dock funderat lite.

Upprinnelsen till detta var när jag i söndags tog en promenad med Cazal tillsammans med Caroline (och Inka pinka som helt plötsligt kom ikapp oss och också ville följa med). På hemvägen mötte vi en bil på grusvägen. Bilen stannade och tjejen som körde drog ned rutan. Hon tyckte att Salle var fin och frågade lite om honom. Hur stor blir han? Tja, jag vet inte... Jag är inte så bra på detta, men de som kan mer säger att han kommer att växa en bit till bl.a bl.a bl.a

- Kan du inget om hästar??!?!! undrade hon med stor förvåning, typ chockerad, med ett stänk av förakt.

- Tja, sa jag. Jag har ridit och haft häst till och från i 25 år, men det innebär inte att man kan någonting.

- Varför har du hingstar då? undrade hon då hon hade svårt att släppa min okunskap.

- Tja, det är vi många som undrar fnissade jag och tittade menande på Caroline.


Det visade sig att tjejen i bilen hade haft unghästar tidigare och tänkte ev. skaffa en ny. Så började Salle ropa och trampa lite. Tjejen såg rädd ut och drog snabbt upp rutorna och bilen började rulla. -Det blir inte värre än såhär försökte jag säga, han svarar bara Loke som gnäggade där borta. Men bilen åkte. Jaha så är det med rädsla, kunskap,ödmjukhet o.s.v


Jag fick lite att funderar på....

Varför har man hästar? Varför hingstar? Vad är att kunna? Vad är att kunna rida?


Jag har häst för att jag gillar hästar. Största glädjen för mig är när alla lever tillsammans i harmoni. (Som i söndags då två hästar gick lösa i trädgården bland hundar katter och barn. Alla är trygga och uppskattar varandras sällskap. Vill vara tillsammans! Det finns tillit - mitt favvo ord just nu - och trygghet.)

Min definition  på ridning varierar. En basdefinition är att kunna sitta på en "normal" häst i alla gångarter, kunna svänga, gasa och bromsa. Med den definitionen kanske jag skulle kunna säga att jag kan rida. Den höga definitionen är den klassiska dressyren och idealbilden för mig är Anja Beran. Jag ska försöka sträva efter att bli så skicklig ryttare som möjligt, men jag vet att jag varken kommer att komma i mål på den höga definitionen och jag är inte ens säker på att det är ett väsentligt mål för mig. Relationen är viktigare för mig än en, om än så vacker, levad eller vad det kan vara frågan om.


Varför hingstar? Varför inte? Det är inget självändamål. Jag gillar killar och eftersom hästkillar är födda med kulor tycker jag att dessa ska få vara kvar där om det inte ställer till för mycket bekymmer. Det hade nog egentligen inte blivit hingst/hingstar om det inte börjat med att jag skaffade Salle, som är P.R.E. Inom den rasen har man traditionellt behållit hingsten som hingst, och det är hingstarna man rider på.  När v'l Salle var här så rullade sedan "kulorna" in ;-) fniss.


Skulle det bli för besvärligt så ser jag inget nederlag eller katastrof i om jag måste kastrera en eller flera. Jag räknar nog med att jag måste det också.


Summa sumarum; Begreppen är odefinierbara som jag ser det. Jag kan tycka att en ryttare som rycker och sliter i sin häst och som krullar ihop den i en extrem, ohälsosam, form inte är kunnigare än en "glad amatör", även om den "kunniga" har ridit i 100 år och ridit in 1000 hästar. Det är inte kvantitet utan kvalite som är väsentligt.


Vad tycker ni? Kanske någon som kan hjälpa mig med en annan definition eller bidra med någon tanke...


Höstgentiania med bladen av en kaukasiskförgätmigej i bakgrunden.

Av Ann-Louise Ryrvik - 16 september 2008 06:58


Nu var det då dags. Dags att verkligen fokusera och starta lite verksamhet med Salle och Milou. Traskade ner till paddocken med lång tygel, spö och grimma. Det var så jag hade tänkt mig att börja...


Som jag skrev i förra inlägget så kan jag inget. Jag har inte kört in eller ridit in någon häst förut, men med lugn, förtroende och goda rådgivare ska vi nog fixa det. Kanske kommer jag att lära in vissa saker fel..... Kanske kommer jag att glömma vissa saker... kanske kommer det att ta lång tid, men jag ska i alla fall inte göra våld på hästen eller ha för bråttom. Dessutom är det väl inte målet utan resan som är mödan värd.


Tänkte börja med att låta Junge göra lite först, trots att han är ofräsch, men med tanke på hans ålder och status. När jag öppnade för att släppa in honom trängde sig alla in. Vi vill också vara med! Nåväl vi leker väl lite allmänt då. Alla knatade omkring lösa. Det växer lite gräs i kanten som de började smaska på. Alla utom Salle. Han ville leka med matte. Vad det blev "tränat" var att skritta, repektive trava på kommando och stanna på Ptroo. Tränade också lite på att ställa mig precis bakom rumpan och be hästen gå framåt. Det gick fint. Tyckte att det var bra att han var helt "naken" för då kan man inte göra något mot hans vilja.



På kvällen fyllde jag på i lösdriftshuset med en pall torv för snart kommer väl halmen och då måste den vara på plats i botten. Hästarna var naturligtvis med här också och hjälpte mig att öppna torvbalar och stampa ut dem, samt rulla ut dem förståss ;-). Passade på att lägga tomsäckar över ryggen på hästarna och det gick fint. De prasslar ju bra och är lite styva och flygiga. Klarar de dem, klarar de mycket och det var inga problem - tillit!


Presentation

Fotoutmaningen 2015

 

Kategorier

Fråga mig

88 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4
5
6
7
8
9
10
11
12 13 14
15 16 17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27 28
29
30
<<< September 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästboken!!!


Skapa flashcards