Alla inlägg under juni 2009

ANNONS
Av Ann-Louise Ryrvik - 15 juni 2009 18:43



Sådan mjukhet och avslappning gillar jag. Ett "fritt huvud" som inte är låst och där hästen inte går bakom lodplanet....

ANNONS
Av Ann-Louise Ryrvik - 15 juni 2009 10:36


Livet på landet.... Det är mycket man får se när man är ute och åker. Mitt ute på bonnvichan långt från större samhällen hittar man detta metropol. Värsta Vegaskänslan ;-9.

 

Ännu är skyltarna kvar trots protester från Mc Donalds. (Det syns inte så bra på bilden men det berömda M:et är fyllt och har fått bröstvårtor på toppen)


Annat, lite mer sörgårdsidylligt, var busskurerna i Kinnarp. Vad säger ni om dem då!??!?!??! :-)


Jättegullliga. På kvällarna lyste det hemtrevligt i dem. Såg nästan ut som om någon bodde där. Fantastiskt.

Av Ann-Louise Ryrvik - 15 juni 2009 10:09


Vid sammanfattningen av kursen så pratade Christina med varje ekipage vad man skulle jobba på och om man hade några frågor.

Jag konstaterade att det är nyttigt med miljöträning, inte helt oväntat, och planerar att åka iväg någon gång varannan vecka eller så. Sen menade Christina; Det är dags att bestämma dig för hur du vill rida.


Det är helt sant, men hur ska jag veta hur? Jag vet vad jag inte vill och jag vet ungefär hur färdig produkt ser ut men vägen dit.... Det påminner mig om en gång för dryga 12 år sedan när sökgänget jag tränade med då menade på ungefär samma sak. Du kör så inkonsekvent. Du måste betsämma dig hur du vill ha det! QUE???? För det första fattade jag inte att jag var inkonsekvent för jag tyckte jag gjorde ungefär likadant varje slag och i övrigt var jag HELT förvirrad.


Varje träning frågade man; Hur vill du ha det?  Svaret blev "En i varje hörn (för det hade man förstått att det var bra) och sen lägger vi ut efter hand...." Samma vecka efter vecka.....


Vad är det som gör att man VET hur man vill ha det. Går det att formulera i ord - innan? Eller är det bara så att man får göra och så kommer det till en? Kanske måste man ha varit där för att hitta tillbaka och veta vart man ska...

NU vet jag PRECIS hur jag vill ha det i söket. Jag har kläm på vad som behövs träna, i vilken ordning, avstånd mellan slagen, tempo o.s.v Det blir en känsla och en känsla som jag i varjefall har svårt att förmedla med ord. Jag skulle nog inte kunna svara någon i en handvändning om ens någon. Ändå blir jag förtvivlad när jag känner mig förvirrad inom hästeriet. Och lika oförstående som jag kanske är inför nya som inte vet hur de ska göra inom söket, lika oförstående är säkert de "upplysta" inom ridningen. 

Då kan man kanske tycka att det inte är så svårt och kanske bara att bestämma sig, men som ny är det inte så lätt...



Jag vill likna det som om jag kommit neddimpande i mitten av en skog. Jag måste ta mig ut ur skogen till något ställe där jag kan bo resten av mitt liv. Skogen är full av stigar som går i ett myllrande rutnät, en labyrint, än hit än dit.

Vilket håll ska jag gå? Vilken stig ska jag ta? Var ska jag svänga och ändra riktning så jag kommer vidare på en stig bredvid som jag endast kan nå den vägen? Om jag väljer en väg....tänkt om jag efter lång lång tid av vandring inser att det är en återvändsgränd. Att jag inte kan bo där, utan måste ta mig tillbaka och börja om.

Tänk om jag ser ett vackert ställe i fjärran och börjar vandra. När jag kommer fram visar det sig att det inte finns något vatten där, vilket innebär att det vackra är värdelöst....


Vet inte om någon förstår hur jag tänker, men det börjar klarna för mig i alla fall... Jag måste måla upp mitt ställe, och sedan hitta en vägvisare som har förmågan att vägleda mig dit bland alla irrvägar tills jag kan sovra själv bland alla läror, metoder och åsikter....


Dessutom tror jag jag har kommit på att det inte alls är målet som jag ska tänka så mycket på. Kanske jag aldrig kommer dit, och då gäller det att finna tjusningen i skogspromenaden. Att inte se den som ett nödvändigt ont utan att se det som det viktigaste i livet.....


Det blir till att konkret specificera vad jag vill ha, och sedan göra en vägbeskrivning, en karta, till det. Jag kommer att läsa de gamla mästarna och gå på så många kurser som möjligt som fotfolk. För varje möte hittar man en del, en pusselbit, till sin karta till drömmarnas land.

Har precis läst Nuno Olivieras "Reflections on Equestrian art" - Mmmmmmmmm............ Nu står The Gymnasium of the Horse" av Steinbrecht på agendan. Sen Pluvinel...

Av Ann-Louise Ryrvik - 15 juni 2009 08:12


Trädgårdens flitigaste blomma bredvid kattmynta och malva- klematisen Georg. En E-planta som blommar från juni och framåt. Hela tiden. Den vräker sig fram. Super!



Av Ann-Louise Ryrvik - 14 juni 2009 16:11











Lilla My med body-wrap.....


 

Christina demonstrerar på Susanne hur det känns och hur body-wrap kan öka kroppsmedvetenheten. 




Av Ann-Louise Ryrvik - 14 juni 2009 13:37

Under tre dagar har jag varit på kurs på Skogsgården i Timmele. Det har varit tre härliga dagar men mycket trevliga människor.

Christina är gôtt inspirerad av Andrew McLean.

Vi var ju båda och lyssnade på honom i Stockholm. Angående honom har vi mycket lika tänk men också väldigt olika. Jag hade inget emot det teoretiska. Att ha tydliga signaler som alltid innebär samma sak, att hästar inte lever i fasta hierarkier utan att det mer handlar om motivation och inlärningsprinciperna är bekant sedan länge inom hundkretsar. Jag satt mest och applåderade nöjt inombords att det äntligen kanske händer mer inom hästgebitet.

Det jag reagerade över var den praktiska hanteringen, och då jag tyckte att det brast i mina ögon.  Jag tycker också att det saknas tonvikt på timing i eftergift och på kriteriesättning. ( Så uppfattade i alla fall jag det.)


I vilket fall gick kursdagarna mycket i Mc Leans spår fast med en mycket mjukare hantering á lá Christina förståss. Vi fick öva gåsignal, stanna och backa.  Eftersom det var första gången Salle var på kurs passade övningen väldigt bra. Han fick något att tänka på och hann inte fundera så mycket över tjejerna och valackerna runt omkring. Det gick riktigt fint.

Två pass var vi ute i paddocken och han var faktiskt riktigt sansad och mjuknade ganska okey. Blev mer lik hur han är hemma.


Det blev mycket nytt på torsdag så jag struntade att ta med honom på fredag. På lördag var det en kort dag och mycket tidig morgon - så han fick vara hemma då också. Det var dock en bra miljöträning på torsdag och skönt att vara fotfolk fredag och lördag. Man har mer tid att tänka då än när man ska fundera på om hingstpojken springer sönder gästhagen, om han går igenom tråden när de vackra brudarna går förbi, att han stör med sitt gnäggande o.s.v

Fast eg. skötte han sig fantastiskt bra!!!! Över förväntan.


På fredag kväll tittade vi på McLeans dvder (de två första av tre). Jag har dem ju också eftersom jag kastade mig över dem och köpte dem direkt på morgonen dag ett i Stockholm (efter hans eminenta teoretiska föreläsning),  men har bara lagt undan dem. De och boken var svindyra men jag kände att jag inte var så lockad att se dem eller läsa boken. Var väl inte stormförtjust nu heller, men jag får väl ta tag i att läsa boken och kika på filmerna ändå.


Christina pratade mycket om ryggningens effekt och på uppbromsningsmuskelaturen och att man måste lära hästarna att stanna. Var nog mycket sant och klokt i det.




Av Ann-Louise Ryrvik - 13 juni 2009 21:44



 

Dessa blommor har jag motarbetat i flera år, släppte taget och lät dem spridas. Oh,vad de är vackra.....

Presentation

Fotoutmaningen 2015

 

Kategorier

Fråga mig

88 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2
3
4 5 6 7
8
9
10 11 12 13 14
15 16 17 18
19
20
21
22 23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästboken!!!

Följ bloggen

Följ Häst och hund med Blogkeen
Följ Häst och hund med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se