Alla inlägg under juli 2009

Av Ann-Louise Ryrvik - 31 juli 2009 09:13



Så här ser ett litet pass (dagens) ut med Salleballe....

Vi börjar med att promenera längs fyrkantspåret . Det för att det ska bli naturligt att gå och ”trycka” längs med kanterna. Vi går ända in i hörnet där vi oftast stannar till och pausar. Ibland ber jag om en sväng direkt med kapsonen och vi fortsätter bara längs fyrkantspåret.  

Då och då gör vi halt med ett litet, litet plock i kapsonen.  Eftergift och snask förståss. Jag varierar med att gå fram direkt eller rygga och sedan gå fram.

Sedan blir det lite förvänd öppna. Det tycker jag känns som en bra rörelse att börja med.  Tydligare för hästen och högre lyckandekoefficient.

När vi gjort det i bägge varven några vändor, kör vi varierande mönster där jag försöker styra honom med tyglarna. Han har förstått bra och jag kan svänga honom åt höger om jag går på vänster och vice versa.


ANNONS
Av Ann-Louise Ryrvik - 31 juli 2009 08:38


ANNONS
Av Ann-Louise Ryrvik - 31 juli 2009 00:57



Puppis och Diva


Hundhög 


Godingar



Livsnjutare

Av Ann-Louise Ryrvik - 30 juli 2009 14:28


Nu när jag ändå bestämt mig för att fortsätta (tack för alla glada tillrop) så kommer jag att försöka skriva mer träning. Ta allt med en nypa salt och döm mig inte för hårt om jag begår grava misstag dvs är en idiot. Ge mig däremot gärna nya tankar och gör mig uppmärksam på saker jag verkar ha missat.....


I dag fick jag mycket trevligt besök av en stoägare med familj, som var intresserad av att få Loke som kavaljer till sitt dölesto. Hon kom för att kika på honom och hur han var. Himla kul.

Loke visade sig väl inte från sin bästa sida - vilket är väl typiskt... alltid....Murphys lag ni vet.


Jag tog ut Loke i paddocken för att de skulle få se hur han är, hur han rör sig och kika lite närmare på honom. Det var förmiddag och sovtid för hästarna så både Salle och Loke var ganska lugna. Dessutom, murphys lag igen, så hittade jag INGEN av mina åtta(8:a!) dressyrspön. Slet till mig en björkslygren. Den åt han upp :-).


Han fick gå några vänder på linan, byta volt och lite trav på lina. Han brukar ju ta i så det står härliga till, men nu.....nä, "jag står hellre här, bredvid matte, och snaskar på godis" i bästa Ferdinand stil. Man kan bara krama dem. Sen försökte vi med förvänd öppna  på långsidan, men det blev sådär.


Några positiva saker var i alla fall att han varken käkade upp eller sparkade ned gästerna. Ett rätt. Han var lugn och snäll och mysig. Ville gärna kelas med och gillade barnen. Det verkade som familjen verkade nöjd över honom och var intresserad av vidare "samarbete".


Det hade varit skitkul att få "barnbarn". Jag är bara bekymrad för att Loke ska bli hingst "på riktigt". Att han blir stimmigare, att han blir osams med Salle. Kanske kan jag inte ha dem tillsammans om han har fått prova på det lilla roliga.... Är det värt och ta risken? Hur kan man, om man ändå skulle prova, minimera skadorna? Är det någon av er som läser som har erfarenhet av betäckning och hur hingstarna blir efteråt???? Om ni har erfarenheter så skriv gärna....


Av Ann-Louise Ryrvik - 28 juli 2009 14:47


Johan med sin kompis Linus  var ute och lekte med vovvarna. Jag passade då på att prova en ny kamera.  Fick denna bild. Tur att han är så snabb så man inte hinner se hur han ser ut, annars hade man nog inte tyckt att det är så kul att ha honom efter sig....

Puppis vill dock bara leka, men ser gôtt mean ut......




Av Ann-Louise Ryrvik - 28 juli 2009 07:03


Tänkte lite på vad som är "fint" och vad som är "riktig" träning.  Att det vi gör värderas..... (och jag är inte bättre själv måste jag tillägga!!!!)


Hörde en internationell tränare säga; - Marthe Kiley Worthington har lärt någon häst flera hundra ord.  Vad skulle det vara bra för!!!?!!! (Fnys!) 

Tja, varför inte? Är det mindre "riktigt" än att lära den något annat... Vem avgör vad som är riktigt eller inte?

En annan menade på att "sluta träna trick, gör något riktigt i stället"....  Man kände att det låg ett löjets skimmer där.


Eftersom vi inte lägre har hästen som transportmedel, kofösare, packåsna, traktor o.s.v för vår överlevnad får man väl anse att allt det vi gör med dem är "onödigt". Men bara för att det är onödigt behöver det ju inte vara dåligt... Då bör allt vi gör med dem vara likvärdigt så länge som vi inte skadar dem fysikt eller psykiskt... eller i alla fall så lite som möjligt.








Av Ann-Louise Ryrvik - 27 juli 2009 23:23


Jag har redan berättat att jag varit på grand tour för att söka "sanningen". Någon sanning hittade jag inte man kanske lite fler frågor.....


En fråga som dök upp var; Och sen då?

Hästen är inte till för dressyren, utan dressyren är till för hästen! Frågar man kloka människor varför man ska rida dressyr blir svaret oftast det; för att göra dem musklade så att de kan bära upp en ryttare så att vi kan rida på dem utan att åsamka skada. Så långt så gott.... Det låter rimligt och vettigt....


Man hör denna, naturligtvis självklara, vettiga, förklaringen av duktiga proffessionella människor och börjar sen fundera.....

De rider fortfarande dressyr..... och bara dressyr....

Få rider ut speciellt mycket, få använder hästen i arbete på gård, få använder den som transportmedel från punkt A till punkt B.....

Då kommer frågan; OCH SEN DÅ? När hästen är musklad, smidig och stark.... Vad rider man då?????

Hmmm... förstår ni hur jag tänker?


Då rider man ju egentligen inte för att stärka hästen så att man kan rida på den utan snarare blir målet/anledningen till sin träning just att muskla och stärka en häst...... punkt. Inget fel med det.


Ja, jag är en omständig människa som måste fundera på konstiga saker.... Just nu grunnar jag över varför jag har häst, varför jag tilltalas av klassisk dressyr och vart jag ska rida sen - sen när den är musklad och stark....


Är det någon annan därute som är tillräckligt konstig för att ha någon komentar???? Varför rider du dressyr? Hur är dina tankar kring dressyr? Varför har du häst?

Av Ann-Louise Ryrvik - 27 juli 2009 21:21

är jag om jag ska sluta med denna blogg. Jag har petat ned något till och från i många år. Det har varit kul.


I början skrev jag mycket om tankar och funderingar kring träning helt "privat". Fick sedan reda på att en del trodde det var någon slags "officiell sida"... Ojsan hoppsan. Det blev till att städa ordval, bilder m.m


Jag har också skrivit lite mer när jag velat "röra om i grytan". Det har varit jättekul när många reagerat och det blivit diskussion. Det tar dock på krafterna och på TIDEN. Det har inneburit att det på sista tiden BARA blivit lite bilder och någon fjuttig text... Är man beredd att offra en massa tid på att skriva? Till vilken nytta? Varför?


Nu funderar jag på bloggens vara eller inte vara. Kanske dags att bestämma sig... Ska den vara "personlig", "privat", "officiell" eller kanske läggas ned... Någonting måste dock hända. Vi får se vad det blir....

Presentation

Fotoutmaningen 2015

 

Kategorier

Fråga mig

88 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4
5
6
7 8 9 10
11
12
13 14 15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27 28
29
30 31
<<< Juli 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästboken!!!

Följ bloggen

Följ Häst och hund med Blogkeen
Följ Häst och hund med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se