Alla inlägg under januari 2010

Av Ann-Louise Ryrvik - 23 januari 2010 17:35

Då var första dagen på SLU avklarad. Det har varit en intressan dag med massor av trevliga människor. Nu snurrar det många olika grässorter, ts och annat smått och gott i huvudet. Man inser att man har mycket att lära!


I går var det också en spännande dag med besök hos en trevlig "lusitanotjej" och sedan vidare till Helmer ridcenter för att spana in prylutbudet i affären. Tyvärr var mycket av det jag var nyfiken på undanplockat då de skulle ha rea på måndag. Det var å andra sidan bra för min ekonomi. Det hindrade dock inte att det fanns mycket att se på. Dessutom var affärsinnehavaren så supergo så hon visade mig sin lusitano och sedan också runt på anläggnigen. Vilken anläggning sen! Verkligen lyxigt. Det blir lite skillnad i bekvämlighet mot vad en annan har. Ridhus i anslutning till stallet, spolspilta, fina utrymmen för torkning av täcken, kafeteria, övernattningsmöjligheter m.m Men smakar det så kostar det!


Efter besöket på Helmer ridcenter så begav jag mig till Uppsala för att leta reda på mitt boende. (Ja, trots att jag har många goda vänner i krokarna så är jag lite av en enstöring när jag är på kurs. Hjärnan jobbar på högtryck hela dagarna och då orkar jag inte vara social på kvällarna. Det kan vara skönt att sätta sig och reflektera över den nya kunskapen man ev. har tagit in.) Det visade sig att jag skulle bo på en brandstation. Inte så tokigt med tanke på uniformer o dyl. ha ha ha ;-). Mina vänner känner till min fabless. Nädå, så farligt var det inte. Det var en konferensanläggning och hotell hos brandkåren. Över helgen var det ingen aktivitet här utan det var bara jag som sov här natten som var. Men i dag har det kommit en tjej till. Rummet var helt ok med dusch och toalett, TV och fön (inte så väsentligt för mig som ni vet ha ha. Eller kanske snarare - det borde vara det ;-)! )Stället är obemannat på helgerna och man rår sig själv. Frukostpåse finns i kylen i pentryt och en kaffeautomat likaså. Helt perfekt för mig!


Jag sitter och skriver på datorn i foajen på hotellet och den är enastående långsam och seg. Därför ger jag mig nu och ägnar resten av kvällen till litteraturstudier.... och lite godis ;-). Är det någon som saknar bilder på hästarna jag kikade på? Glömde kameran! Saknar ni bilder på MINA hästar? Då får ni väl rusa till affären och köpa Stallmagasinet och/eller Min Häst för det råkade slumpa sig att vi är med i bägge tidningarna samtidigt. Jag såg det när jag var på affären igår och köpte sallad. Uj, uj vad trötta ni ska bli på mig, Loke och Cazal! Lovar att jag ska hålla mig undan ett tag....Go´natt kära ni!


Av Ann-Louise Ryrvik - 22 januari 2010 05:57

Arla morgonstund och jag håller på att plocka ihop saker jag ska ha med mig. Jag ska till SLU, Uppsala i helgen och tänkte passa på att åka en dag tidigare och göra några stopp på vägen. Riktigt roligt! Det är "Djur på bete" som går av  stapeln och det kommer säkert att bli en nyttig kurs för mig. Jag har dålig kunskap om bete och betesskötsel så det finnns nog ett och annat att lära. Sen är det ju också jätteroligt att träffa nya människor.


Min käre gubbe kommer att ta hand om hästar och hundar. Han är så snäll och har dessutom blivit riktigt trygg och duktig med hästarna. Det är skönt att ge sig av helt solokvist och veta att någon hela tiden har ögon på djuren.

Så, nu måste jag fortsätta med grejandet, men vi hörs igen, om inte innan så på måndag.


  

Av Ann-Louise Ryrvik - 20 januari 2010 19:26


I förrgår kände jag att det var dags. Dags att sitta på Loke. Jag kände det bara i hela organismen (min alltså) att jag hade lust och att det var dags. Sen kom det annat emellan, men i dag blev det av.


Jag hade gjort en intern överläggning i mitt eget huvud och kom till slutsatsen att jag inte orkade vara jättepedagogiskt. Hade jag varit det hade jag ju lagt upp en längre plan med en successiv upptrappning. Fast jag tänkte äsch det går nog bra ändå och att det egentligen var bra att köra nu när lusten infallit och snön var mjuk.


Gubben var hemma så han skulle mata honom med morötter fram medan jag hoppade upp. (Hoppa och hoppa - det är väl snarare fråga om att hasa....) Precis när jag skulle ta ut Loke ringde Johan och ville bli hämtad från fritids så Peter stack iväg för att hämta honom innan vi startade vårt projekt.


Jag var ju stassad och klar, plus att det är min födelsedag, så vad göra? Gick in i köket och smuttade på en öppnad vinare som stod och dog i kylskåpet. Passade på att ta en förebild ifall det skulle bli den sista ;-).


En aning arrangerad bild...Don´t try this at home!

 


Sen kom gubben och Johan. Kom på att det kunde vara bra att Johan fick sitta först, ge lite snask för det och sen skull jag hoppa upp. Hade han inte gillat att ha flugviktaren Johan på ryggen, hade det ju inte varit någon idé för mig heller. Johan har ju suttit på Loke ett flertal tillfällen och det har inte varit något som helst problem. Han har suttit på honom på några promenader också och det har varit helt lugnt.




Loke den lille hingstepojken med röd, vit, blå grimma som det anstår en norrmann :-)!          


Johan gör sig redo och Loke dockar in.

 


                   

               Nemas problemas.


Efter att Johan hade studsat av tog vi en liten paus och sedan fick gubben leda Loke och ställa honom på plats bredvid stenbumlingarna. Kors i taket vad gubben har blivit duktig. Han som har varit så rädd för hästar. Nu gick han runt med Loke, gav honom morötter och dockade in med honom vid stenarna.

Lite osäker var jag. Tänkt om han skulle bli helchockad av den plötsliga ansenliga tyngden på ryggen och få panik. Jag skulle få smaka snö (förhoppningsvis om det inte blev sten....) Inte en suck att gubben skulle kunna stoppa honom....


(Först hade vi tänkt vara i paddocken eller sommarhagen för där finns inte något hårt att ramla på plus att det är djup snö där. Men då fanns inget riktigt högt att stå på och jag skulle riskera att få hoppa upp/kravla mig upp. Det skulle definitivt öka risken för obehaglig för hästen och medflygtur för mig som följd. Att släpa ut något riktigt högt skulle bara, förutom att vara jobbigt, göra honom skeptisk. Då kändes det bättre att vara på parkeringen framför huset där det naturligt finns några höga stenbumlingar. Nackdelen skulle vara risken att OM jag ramlade av kunde det komma att göra riktigt ont, OM han skulle bli rädd skulle gubben aldrig kunna hålla honom. Om jag snabbt var uppe på benen hade det inte varit något problem, men om jag skulle skada mig så skulle gubben kanske få problem att få in hästen igen. Duns/kravel med högre risk för avsittning eller smidig uppsittning med högre risk för smärta vid avsittning och ev. lös häst?  Smidig uppsittning!)


Nåväl jag lade benet över ryggen på Loke och gled över..... Inte en reaktion. INGEN! Han stod precis som han gjort och lyfte inte ens upp huvudet....  Han fick morötter av gubben och sedan bad vi Johan springa och hämta lite gott i en hink.



Copy Cat! Äntligen :-)     


Han gick iväg lite, med mig på ryggen och hade inga problem med det heller. Det var helt ok...



Två ändor! Eller ska man kanske säga "the end" he he.............

Av Ann-Louise Ryrvik - 19 januari 2010 05:15


Lysekil igen. Härligt väder. Runt noll och det passar mig. 

Det blev en underbar dag som toppades av att Bengt hade grill med sig och bjöd på korv och bröd. Smasken efter att man har tappat ett par, tre kalorier i sökeskogen.

Alla hundar gick bra. Puppis också. Idag överraskade vi honom med en trädfigge. Han löste den snabbt och bra. Skoj.


Dagens gulligaste var nog när Vilda var på väg in, jättefint, under sista tomslaget, och alla applåderade. Hon blev så glad! Riktigt lös upp!




Här kommer lite bilder utan ordning och reda, rim och reson ;-).....


Åse och Hektor


Hektor Luring är så snabb så att få bild på honom med en fulkamera är typ omöjligt....



  

Söte Viking


                  

               Viking hittar trädfigurant.

 

Susanne och Jimmi

 

                 

                Jimmi har också hittat trädfiguranten.


  

Susanne och Jimmi i ett moln av snö.

 

     

I väntan på min tur hittade jag denna överlevare..... Det ger hopp!

     

En till....Hur kan det komma sig???

 

Puppis nöjd och trött efter sitt pass.

 

  

Fast det är klart.... Lite till orkar man förståss...

  

 

Stella


Stella på väg ut.  


Riktigt på hugget.


Sara


            Sara är verkligen inte lätt att se i en snöig skog. Här har hon hittat Håkan.

 

Linda och Vilda

 

  

Livet är orättvist!


Världens sötaste bulle.... med ögon bara för Claes.

       

Det är inte alla hundar som kan blåsa sågbubblor!

        

Av Ann-Louise Ryrvik - 18 januari 2010 23:45


I kväll har jag varit hos Eiram och vi har kikat på film. Jag har kommit över "A study in movement" av Bent Branderup! Great! Hästens rörelser med höghastighetskamera är kul.

Bent var på Mariebergs gård i helgen men jag kunde inte vara med eftersom jag gick i skola. Tråkigt. Men ibland krockar saker. Marie hade fixat god mat som vi inmundigade medans vi kollade på film och snattrade. Jag fick också en väldigt fin azalea av henne. Ska verkligen göra mitt yttersta för att hålla den vid liv. De är ju lite kinkiga och vill inte bli bortglömda. Då är det kört.


Till allas glädje har jag hittat min hattmössa som varit på drift ett tag. Alltid muntrar det upp någon för jag ser ut som muminmamma.


  


Av Ann-Louise Ryrvik - 17 januari 2010 23:25

Ylle, skriver iderligen klokskaper på sin blogg och måste dessutom vara svensk mästare i blogguppdatering :-). Alltid har det hänt något där om man går in och kikar. Just nu pågår en diskussion om utfodring och det är alltid något som tåls att diskuteras. Gå in och tycktill du också ! I tillägg får du också se bilder på världens vackraste pudelkille - Sammie!

Av Ann-Louise Ryrvik - 17 januari 2010 19:47


Nu var första helgen på Hästensbeteendebiologi avklarad och sicken helg sen. Det började med att Karin (Stillberg), som också ska gå kursen, kom på fredag kväll. Efter lite mat och lite rött samt mycket hästsnack fram till småtimmarna var det dags att nana. Det har varit lite sömn de senaste dagarna och detta resulterade i ett sms på morgonen; Är du vaken? Shit. Jag hade försovit mig. Jag som ALDRIG försover mig! Stackars Karin hade själv fått fixa sig frukost och hade lite försynt börjat fundera vart jag tagit vägen.  Nåväl, efter en rusch nedför trapporna, in i duschen, på  med kläderna och en microvärmd kopp kaffe hoppade vi i bilen och hann faktiskt till Skara i tid. Skönt. Det är ju inte roligt att komma sent första dagen om man inte absolut behöver.


På första dagens schema stod föreläsningar om evolution och domesticering, naturliga beteenden och hästens sinnen. Föreläsare var Maria Andersson och Margareta Rundgren. Trevligt och intressant och sicken stämning i gruppen. Det var öppen och trevlig från första stund, så denna kurs kommer nog att bli enormt trevlig både vad gäller kunskap och social samvaro. På kvällen var det lite kvällsaktiviteter med god mat och mycket snack så vi var gôtt möra när vi kom hem igen. Det var bara att drypa ned i säng.


I dag vaknade jag i tid som en lärka... nej kanske inte som en lärkare utan som en sengångare snarare...men jag kom i alla fall upp.

Dagen började med att Anna Lundberg pratata om vetenskaplighet och sedan fick vi börja vårt arbete i grupper. Efter lunch bar det av med buss till Larsagården Active Stable.  Där blev vi väl bemötta av ägarna. Innan vi fick oss en visning av gården stassade vi om till medhavda studiebesöksoveraller. Det var m.a.o ett gäng lantmännensmurfar, biltema-michelin-gubbar och andra förvuxna overallbarn som stövlade in på anläggningen (rena/nya overaller och hästfria sedan 24 h för att inte sprida smitta). Det var roligt att se en Active Stable anläggning "live" och i drift. Förut har jag bara läst om det plus sett tex foderstationer på mässor och så.

Larsagården är ett inackorderingslösdrift och just nu fanns där 16 stycken hästar. Det mest spektakulära och det man associerar med Activ Stable är väl foderatomaterna. Där fanns fyra höstationer och en kraftfoderstation. Stationerna styrs av transpondrar som hästarna har runt halsen. Dessa släpper in hästarna och ger dem så mycket mat som de ska ha. Allt styrs med hjälp av en dator. Varje häst får sin mat fördelad i 20 givor i varje station per dag. För att få hästarna att röra sig mer var det avdelare som gjorde att de fick gå extra långt för att komma till kraftfoderstationen.


Förutom foderstationer, uppvärmd vattenho med flottör och ligghall fanns också en rull yta av sand som hästarna verkligen gillade.

Himla fint och finurligt. Kika in på sidorna så får ni se mer...


Eftersom jag glömde kameran i bilen kunde jag inte ta några kort. Men jag har fått tillstånd att låna några från Larsagårdens hemsida. ..


  

Fräscht och lättskött med hårdgjord yta i hagen.

Här efter lång tids regn och ändå torrt och fint.


  

Rullytan med sand - en uppskattad plats i hagen.

 

 

  

Kraftfoderstationen. Avdelaren är en bra bit lång så hästarna naturligt rör sig mer.

Av Ann-Louise Ryrvik - 13 januari 2010 16:38


Måste bara lägga in några bilder av mina gosiga katter. Här är två av tre, men det duger, Kris och Panik är ändå så lika ;-). He he he


                      

                    Kris i armarna på gubben....  Livsnjutare I.

 

Kris och hans helbror Panik är blandraser mellan oriental och ragdoll. Helt fantastiskt underbara, sällskapssjuka, gosiga och avslappnade. De är väldigt lika varandra, så de flesta har svårt att se någon skillnad, även om jag gör det. Fast i vissa vinklar är det svårt. Bild på brorsan kommer sen.  

 

Kompis, vår fantastiska hittekatt. Livsnjutare II


Goa vännen Emelie såg kattungarna bakom jobbet på Odal på Överby industriområde/affärsområde. Vi letade efter dem i snöglopp med håvar och ficklampor på sena kvällar, men hittade dem inte. Sen en dag ringde hon och då hade hon fångat en på dagen. Det var det som sedemera blev hennes katt Amigo. Jag åkte dit såsom "kattexpert" ha ha  (enda erfarenheten var två egna katter) och skrattande hjälptes vi åt att installerade den. Det syntes redan då att den hade en enastående mentalitet.


Sen rullade det på och de lyckades ta även det som blev min katt Kompis och även en kullsyster. De hamnade hos mig och sedan fick den andre kattungen ett eget hem och Kompis fick vara kvar.

Han har precis samma mentalitet som Amigo. Helt sagolikt ljuvlig. Social, kelen, robust och trevlig. Den enda "olaten" han har är att han äter ALLT och har en stor fablesse speciellt för korvbröd och junkfood. Det beror säkert på hans uppväxt. Det var nog mycket sådant de levde på som små.......

Nu på vintern har han lagt till med samma vanor som Kris och Panik. De går över huvud taget aldrig ut. De vägrar. Trots att Kompis är bonnkatt så vägrar han också. Han vill vara inne, ligga och vräka sig i någon soffa och käka lasange, hamburgare ja t.o.m jordnötter. M.a.o påminner han en hel del om katten Gustav =D.

Presentation

Fotoutmaningen 2015

 

Kategorier

Fråga mig

88 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4
5
6
7
8 9
10
11
12 13
14
15
16
17
18 19 20
21
22 23
24
25
26
27
28 29
30
31
<<< Januari 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästboken!!!


Ovido - Quiz & Flashcards