I torsdags var det dags att hämta den lille. Det var till att skotta fram transporten som var gömd bakom gigantiska snödrivor. Tur man har så snälla grannar som har traktorer med gigantumblad som kommer och hjälper till. För hand hade det aldrig gått.

Puttefnask gick lätt att lasta på. Vi gav honom lite tid att fundera och känna sig fram och sedan gick han in. Hemresan stod han som ett ljus. Tack gode gud för horse-cam. Vad skönt det är när man kör att hela tiden kunna kolla till hästen utan att stanna!!!

Puttefnask kollar omgivningarna! Tog det VÄLDIGT bra!!!!

Johan gillade Putte skarpt. Han hade med denna bild till skolan. En del tyckte att han såg ut som en åsna och det stämmer nog ha ha ha!

                     En glimt av vad som månde bliva.... Ser ut att kunna växa ur

                     namnet Puttefnask och i Edipo....

Puttefnask ska ju gå tillsammans med Milou och Junge för att hålla Junge sällskap när Milou är borta. Ändå ville jag prova att introducera honom med Loke och Cazal för om det skulle funka så hade det varit väldigt praktiskt. Då skulle man kunna ha honom i olika konstellationer. Milou funkar ju i båda gängen.

Det gick alldeles strålande. Loke och Salle gillade honom. Speciellt Loke.

Putte och Loke.

Puttefnask blev först "uppklämd" mellan några träd och stod still. Han blev avnosad och undersökt och sedan började det tuggas på grenar, solas m.m

De stod nog ute i skogen i en timme tror jag.

Oj vad mycket snö det är....

Loke och Puttefnask

Sen började det springas... (Foto Marie Bergström)

De började sen springa runt en del. Jag och Eriam, som kommit förbi, var kaffesugna och hungriga. Jag hade ändå stått där i hagen och övervakat i  fyra timmar.... Så vi delade av dem med trådar. Dessutom var det bra för honom att vara ifred en stund, äta, dricka och killa sig runt. Han har dessutom ett gammalt sår i ett bakben (Han hade gått ur hagen och skadat sig på något innan jag köpte honom. Han har varit sydd, stygnen är tagna, men det är inte helt läkt än.) Att behöva pulsa förlänge i djupsnö är väl väl hårt.   

Vi bar hö och halm till den lille....

Efter fika och lite mat gick vi ut och kollade till dem. Då hade Puttefnask gått bort till Loke och Salle och de stod i en härlig hög, med repet mellan sig. De vilade och Loke stod med näsan mot Puttes rumpa. Nämen uja så sött det var!!!! Ska vi ändå släppa ihop dem över natten!??!! Tanken var att de skulle stå skilda över natten så att den lille fick äta i lugn och ro. Ja... vi provar.

Marie fick stå i slussen med långpisken för säkerhets skull och jag öppnade. De skuttade iväg till Puttes sida. Gick bort och åt av Puttes hö. Det var himla lugnt och fint och vi stod där nöjda och betraktade hästarna. Sen sprang Putten bort till lösdriftshuset, de andra efter, de sprang runt, runt några vara och sen ändrades stämningen. Loke klämde in honom i ett hörn i huset mot några halmbalar och försökte bunta ihop honom! Vek ihop frambenen och manglade ned honom i halmen. Jag sprang dit och skrek åt dem att sluta och det gjorde de tack och lov.

Putte upp på benen igen och sprang mot Loke!?!! Vidare bort genom slussen. Loke och Salle efter. Marie sa att Salles blick var helt svart. In med pisken efter att Putte passerat och sen var det till att stänga till emellan dem igen.

Sen stod Loke och Salle och ropade efter honom igen!

Det verkar som att blir det springa av, träder andra krafter och instinkter in. De tappar huvudet ungefär som hundar i flock som jagar... Så länge det står still, eller går långsamt, går det bra.... Har funderat på om jag VÅGAR släppa ihop honom med dem igen. Inte för att de inte tycker om honom, för det tror jag, utan för att det blir för hårda lekar. De är så stora och han är så ytterst liten, spensligt byggt och mager. Kanske är det bättre att släppa in honom till Milou och Junge som tänkt, samtidigt som det är synd då det verkar som om de verkligen gillar honom........

Puttefnask med sina små spiror till ben....

Två tummar i samma ... ja ni vet vad. Detta kunde ha blivit världens bästa samkönade adoption, men det verkar spricka ;-).  

 

Sophia

6 mars 2010 08:30

Vad fin! Ser fram emot mer info =)

http://gottisar.bloggplatsen.se

 

Lena N

6 mars 2010 10:18

Det här blir ju värsta thrillern! Mer spännande än vilken tv-serie som helst. Ser fram emot nästa avsnitt.
Kramen

 

Ann-Louise

6 mars 2010 11:21

Sophia; Tack, fast FIN är att ta i. Söt möjligen ha ha ha.

Lena N; Kommer, kommer. Han är bara så lite, så petit.... Puttefnasket..

Såg artikeln i tidningen med dig och hundarna. Kanonfin!!! De är så fina dina vovvar!

Kram!

http://hastochhund.bloggagratis.se

 

Lin

6 mars 2010 11:48

Såg du mitt sms....

Han är SÅÅ fin den spenige lille :)

KRaaaaaaaam

http://www.dogsandroses.wordpress.com

 

ylle

6 mars 2010 11:54

Aj aj aj - det ÄR läskigt med hopsläpp, verkar ju som om Dina hingstbusar kan vara både snälla och elaka... förstås.
Uj vad ynklig Puttefnask ser ut på den där bilden framifrån, det är verkligen inte mycket häst ... ännu... efter några månader hos cirkus Ryrvik så ser han nog annorlunda ut!

http://ponnyflickornasblogg.bloggplatsen.se

 

Inger

6 mars 2010 12:24

Man slutar aldrig att förvånas, och definitivt, du har en väldigt snäll ”gubbe”

http://www.pony-show.com

 

Jana

6 mars 2010 12:53

Hihi, en till! Och jag som trodde jag hade missat världens köphistoria när jag inte hade lusläst din blogg ett tag. ;-) Söt kille, det blir säkert jättebra.

http://isgardsdjur.bloggagratis.se

 

Ann-Louise

6 mars 2010 16:04

Inger; Eller hur he he...Tålmodig är han!!

Jana; Fasen, man börjar gränsa till "collector" eller vad de heter som måste ha speciell övervakning så det inte går över styr helt ;-).

http://hastochhund.bloggagratis.se

 

Kryddan

6 mars 2010 17:04

Grattis! Vad söt han är!! Han kanske inte blir lika söt om han blir platt som en pannkaka... Han vill nog hellre vara med snälla pojkar.
Kramen! Kryddan

http://kryddan.bloggplatsen.se

 

Annie & Bandido

6 mars 2010 18:17

så kul med en till grattis

 

Emma & Krut

6 mars 2010 18:25

Vilken underbar liten Puttefnask!! Kan man skicka sin man till din för lite upplärning, en sådan present vill jag också ha ;)
När kommer du till Skåne?? Saknar dej och du kan räkna med att jag jag våldgästar dej!!
kram

http://www.klickamedkrut.bloggplatsen.se

 

Ann-Louise

6 mars 2010 18:34

Kryddan; Ja han är söt... I dag gick det bättre med dem ihop. Det går som sagt fint så länge han inte springer för länge och för snabbt.... Kram!

Annie; Tack! Galet många förståss. Det finns diagnoser för sånt ;-)

Emma; Naturligtvis!!!! Gud så roligt det ska bli att träffa er igen!!!!! Ska ned i april tror jag det var.... Kram!

http://hastochhund.bloggagratis.se

 

Ellen

6 mars 2010 19:12

Vilken bedårande liten PLUTT! :) Men helt klart en oslipad diamant, det ser man på profilbilden. Får man komma och kika nån dag?

http://www.vaddholmen.se

 

Ann-Louise

6 mars 2010 19:43

Ellen; Oslipad absolut. Hoppas han inte är helt "felslipad" han har väl ingen strålande exteriör kanske men han är söt i alla fall.
Du får komma när du vill....Du är så välkommen så!!!!!!

http://hastochhund.bloggagratis.se

 

MariaY

6 mars 2010 21:45

Grattis! Antar jag ;-) Söt liten kille! Låt nu inte ångloken buckla till honom bara!
Mest grattis till fantastiskt klokt val av livspartner! Men vad fick han i 20-års gåva undrar jag? För det ska väl vara rättvist?

http://cowgirlup.bloggagratis.se

 

Emelie

6 mars 2010 23:54

Han ÄR verkligen söt den lille tanige :) Tror bestämt att han kommer bli urläcker :) Tack igen för idag och ps, du har ett mail :))

http://www.lindohfsfoto.yolasite.com

 

Emelie

7 mars 2010 14:36

Va fina !!! JÄTTE söt den lille busen , tror han blir urläcker , redan jätte fin å bara bebis juh !! Grattis till tillökningen, kul !! :))) KRAAAM

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu är första "spadtaget" taget och de gamla husen är i förvandling... Snacka om renoveringsobjekt!   ...

  Kompis the Cat! <3

  Denna vecka har det varit etapp 2 på instruktörsutbildningen i Nose Work. Jättekul.  Det var kul att träffa alla igen och se deras utveckling och höra deras berättelser om sina testelever och deras framgångar. Sedan förra träffen har vi fått tr...