I samma anda som gårdagens inlägg kommer här en annan tanke. Detta att ge sig tid.

Även idag blev det en sen hämtning av de tre hästarna som går i "hagen långt borta". Väl hemma var timmen sen och jag skulle bara fylla några hösilagepåsar åt Junge, Milou och Fnasket. Loke och Cazal har ju en höbar där hösilagbalen står och jag tar ur den. Väl där för att börja plocka i kom förståss Loke. En hälsning och klapp, och sen hade jag för avsikt att plocka i höpåsarna, ge hästarna och sedan gå in och käka något innan kudden kallar. Jag kände dock att Loke ville ha mer. En millisekunds tvekan. Men jag vill ju gå in.  Men det går inte att neka en sådan mjuk försiktig bamsemule.

Det var till att lägga ned höpåsarna och krama, klia och gulla med häst. Och när man tar sig den tiden så är det så underbart. Den lilla stressen eller forceringen försvinner. Man känner sig bara lugn och avslappnad. Att borra näsan i denna stora, tjocka man är fantastiskt. Att lägga armarna om hans grova hals. Att klia honom och se hur han njuter. Att låta honom "mula" tillbaka. (Han har rensat bort själva tandkliandet eftersom det gör ont på mig...) Att ett så stort djur kan vara så försiktig med en bräcklig människa! Hur fint han håller min  bara arm i munnen. Ja han får faktiskt det för jag ÄR en ganska galen människa ;-).

När vi båda kände oss nöjda upptog jag mitt hösilagefyllande. Han stod med mig hela tiden och bara var. Roade sig lite att ta tag i byxlinningen och lyfta lite. Jag skrattar och han verkar nöjd. Det känns så främmande att inte låta hästen få uttrycka sin personlighet, att inte mötas som jämbördiga individer. "Ställd häst står!" är inte min devis. Att inte låta hästen komma nära för att den ska ta över är heller inget som känns bekvämt. Då går man ju miste om dessa fantastiska stunder av nära umgänge och ömsesidig kärlek. Det gäller också när man stressar för mycket. Jag har inte tid! Ofta tar dessa mysstunder inte mer än ett halvt dåligt tv-program. Hinner man titta på TV hinner man ta en stund till att mysa med någon som törstar efter det!

I dag kan man ju skylla mitt flummande på den sena timmen, i morgons ska det bli något mer fartfyllt. Jag ska ut och sätta ut spåren för helgens appelltävling plus märka planer inför lydnadstävlingen. Det i sig är inte så fartfyllt, men jag ska träna tillsammans med Lin också. Upplet och lite lydnad.

Gonatt!

 

Kryddan

21 maj 2010 08:19

Håller med dig om hästläppar, hästar älskar att få dra lite och pussa på sin matte, om man inte låter dom göra det så kan dom ju inte kommunicera med oss tvåbenta. Det är deras sätt att prata med oss helt enkelt.
Kram, Kryddan

 

Annie

21 maj 2010 08:50

åhhh precis mitt sett att se på relationen, vad gött det var att läsa
kram

 

Maria Y

21 maj 2010 15:17

En av de stora avigsidorna med att ha hästarna uppstallade är ju att tiden man är i stallet lätt blir så aktivitetsfylld. Ska göra det o det o det innan jag ska hem. Absurt nog blir det mera "bara vara" tid med Boogie på tävling än hemma, eftersom vi då inte ska nån annanstans under de 3-4 dagarna.

http://cowgirlup.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu är första "spadtaget" taget och de gamla husen är i förvandling... Snacka om renoveringsobjekt!   ...

  Kompis the Cat! <3

  Denna vecka har det varit etapp 2 på instruktörsutbildningen i Nose Work. Jättekul.  Det var kul att träffa alla igen och se deras utveckling och höra deras berättelser om sina testelever och deras framgångar. Sedan förra träffen har vi fått tr...