Jaha å så hade man rätt igen då  .  Man ska lite på sin magkänsla! Det var inte frågan om fuktexem utan om att pungen var brännskadad. Stackars lille Puppiluppen. Så ont han måste ha haft!!!!! Och så missförstådd!

Vid operationer använder man värmedynor och då kan det vid vissa tillfällen bli så att värmedynan är för varm, pungen ligger emot och blir bränd.

Sicka turer det har varit!

Att jag skriver detta på nätet är ifall att det drabbar någon annan som, precis som jag, googlar nätterna igenom för att hitta ett svar men som inte hittar någonting. Förhoppningsvis dyker denna historia upp om någon letar efter "skadad pung efter operation" och kan få en ledtråd...

-----------------------------------------------------------------------------------------------

VÄRSTA LÅNGA STORYN... (Skippa att läsa, om ni inte har specialintresse i sjuka hundar....)

Puppis opererades ju för drygt en vecka sedan och jag hämtade honom på torsdagen. Hörde via veterinär att han hade varit orolig och att han varit omöjlig att tempa. Såg också i journalen att så var fallet. Han hade blivit "hysterisk" stod det. Han hade också varit väldigt oroligt och skrikit på nätterna. Trots lugnande och smärtstillande plåster. Jag kan tänka mig att det avfördes som en "hysterisk schäfer" vilket ofta är fallet, fast det är inte riktigt likt honom. Han är vanligtvis tämligen cool. Jag trodde ändå först att det berodde på att han var på en annan plats, men han var likadan när jag kom hem. Helt stressad. Hade uppenbarligen MYCKET ONT. Kunde inte ligga/sitta. Försökte gång på gång. Vandrade, gnydde o.s.v och det är INTE likt Puppis. Han brukar vara lugn både att ligga i bur och att bli tempad. Eftersom han såg bra ut i såret och han motoriskt såg bra ut tänkte jag fortfarande att det berodde på allmän oro. Tänkte t.o.m att det hade varit ett riktigt mentalt trauma att vara borta, fast det kändes skumt.  

Dagen efter var han fortfarande helorolig. Gnydde, försökte lägga sig. Reste sig. Var på väg att lägga sig, reste sig igen o.s.v Vandrade oroligt. Flämdade och hade stirrig blick. Såg nästan ut att ha panik. På kvällen fick han vara utan tratt en stund under övervakning. Såg då hans stora intresse för kulorna. Fick lagt honom på sidan och fick då se pungen som var kraftigt svullen, varm och mörknad. Gick nästan inte att ta i den. Det är inte den ända man kollar på när hunden är ryggopererad... Pungen såg ut som den var "doppad" längst ned. Alltså ingen förändring i ljumskarna utan bara "doppad". Linjen var/är skarp. Den ytan som nu är skadad ligger "bakom" kroppen när han ligger ned. Dvs. ligger inte varmt och tätt.  

På morgonen (efter en fruktansvärd natt där ingen av oss sov) ringde jag akut till Strömsholm, där jag blev rekommenderad (förstås) att åka till veterinär. Jag ringde då akut till Blå Stjärnan i Borås eftersom jag ska göra rehab där senare. De har ju tread mill! Fick tid direkt så det var bara att hoppa i bilen. Där menade man på att det var fuktexem. Han fick då Douxo Gelspray och tips om att köpa Xylocain 5% salva receptfritt på apoteket. 

Kände när jag körde hem att det inte riktigt stämde. Jag var också bekymrad över att hans oro och rastlöshet skulle kunna skada den nyopererade ryggen. Han skulle ju vara i stillhet! Ringde då till Strömsholm igen ang om jag borde fått tex antibiotika och efter lite resonemang enades vi om att jag skulle prata med Blå Stjärnan igen för att ev. få det utskrivet. Jag ringde dit med de ville inte med tanke på resistenta bakterier.  

Väl hemma smörjde jag med Xylocain salvan. Och efter en stund kunde han lägga sig ned och slocknade direkt. Sen fick jag smörja på med jämna mellanrum för att hålla honom hyfsat mildrad. Med den smärtstillande salvan kunde han koppla av och var mer som förväntad i sitt beteende.  

Detta kändes inte helt rimligt ändå. Jag har haft hundar med fuktexem förut och det har inte sett ut och verkat på detta sätt. De har dock inte haft det på pungen, men ändå... Raka kanter som inte sprider sig. Som doppad. Innan operation - inget. Direkt efter operation - där. Gick och tänkte på detta hela tiden. Slog på nätet. Pratade med kompisen Lin, expert på veterinära frågor pga egen erfarenhet ;-). Hennes hundar har väl snart haft alla åkommor som hundar kan ha, speciellt de av det ovanligare slaget...

På måndagen kom distirktsveterinären  för att vaccinera mina hästar och jag bad honom då kolla på Puppis pung också. Han sa direkt att han trodde han blivit bränd under operationen...att testikeln legat an.  Han gav mig en salva Fuciderm vet gel. Att smörja två gånger om dagen plus tyckte jag skulle tvätta med Klorhexidin.  

Nu föll bitarna helt på plats. Detta kändes helt rätt och rimligt!

Kontaktade min älsklings veterinär sedan 20-år, Jörgen Junkergård på Solstadens smådjursklinik, som direkt konstaterade brännskada. Sånt händer ibland tyvärr... Olyckor händer....

Jag har pratat med Strömsholm också så skadan finns med i journaler och statestik.

Vad som händer nu är att sköta pungen som ett vanligt sår. Viss hud dör. Dör lite hud kan kroppen läka själv. Dör mer hud får man in och försöka sy ihop det som går. Dör mycket hud måste vi kastrera....

Fast vi kunde skämta om att han väl ändå inte var någon kandidat för avel ;-) fniss, fniss.

Olyckor händer. Det viktigaste är att man vet och förstår vad som hänt, vad man ska göra och vad man kan förvänta sig! Nu kan jag sova lugnt igen...för nu vet jag.

 

Lin

28 oktober 2010 13:55

Det är ju så att det finns alltid en slags sanning i det man känner. Ibland en riktigt allvarlig sådan och ibland mindre allvarlig.
Nu vet du ju också vad följdproblemen kan bli, det är ju jätteviktigt!!!
Kram

 

Annelie

28 oktober 2010 14:11

Har läst om Puppis,så himla onödigt och så otroligt slarvigt av op teamet.Tur att till slut en veterinär ställde rätt diagnos.Man blir mörkrädd när man tänker på vilka feldiagoser våra hundar får, och det händer allt för ofta tyvärr.Bra att du skriver om detta ifall det skulle drabba nån annan.Hoppas du får kompensation för felbehandling och sveda o värk för Puppis och att han nu med rätt behandling blir bra igen snart.// En stor kram Annelie

 

Lin

28 oktober 2010 14:34

Förresten...det känns också som om något jag verkligen lärt mig av alla våra operationer är :
Man ska lita på sin magkänsla, den stämmer ju alltid. Ibland får man vara otroligt envis för att komma någon vart med det, för de tänker alltid i en viss ordning när det gäller vad det sannorlikt kan vara för fel!!

 

Karin

28 oktober 2010 15:04

Vilken resa ni genomlidit!! jag hittar inga ord... stackar lilla Puppis och stackars dej. Så fruktansvärt oroligt, när man ser att ens älskling verkligen lider, och man inte kan göra något för att lidra!! Men nu hoppas vi att alla hans åkommer läker, och att livet snart ser ut som vanligt hemma i eran flock!
Stor kram till dej,och puss på nosen till Puppis!

http://www.servicehunden.gundogs.se

 

Lena G

28 oktober 2010 15:05

Ja, magkänslan är ofta pålitlig! Om jag vore du skulle jag även återkoppla missen till Borås, så de kan ta lärdom också!

http://www.klickersmart.se

 

Charlotte

28 oktober 2010 15:17

Så skönt, mitt i allt elände!

 

Kim

28 oktober 2010 16:53

Så skönt att du fått klarhet och ro!
Och bra att de har skrivit in det in papperna, så förhoppningsvis kollar de dessa värmedyner lite bättre i framtiden.

http://varmt.bloggplatsen.se

 

Ann-Louise

28 oktober 2010 17:25

Åh tack för alla gulliga hälsningar!!!! De värmer!
Ja, jag ska ta stygnen i Borås och då ska jag passa på och berätta det för dem. Förstår att de trodde att det var våtexem, men då kan de få en ev. grej att kolla ifall något nytt sånthär exemplar kommer....

http://hastochhund.bloggagratis.se

 

Margareta

28 oktober 2010 20:23

Precis så tänker jag när jag skriver om hundarnas hälsoproblem: ngn kanske googlar - och hittar nå´t av värde.
Fast lite gnällig kan man låta ibland...men det får vi ta om vi vill ha friska hundar :)
Lycka till och så väl att Puppis är hemma! Den bästa platsen att rehabilitera sig; tror jag är just hemma :)

Ann-Louise Ryrvik

28 oktober 2010 22:07

Ja, fast jag känner mig inte så gnällig - fast jag kanske verkar. Jag vet att det inte är gjort med flit, men just som du säger för kännedom om att det KAN hända. Kanske står någon annan där med samma symtom och fattar inget....
Tack å tack!
Hoppas att din vovve nu håller sig frisk och kry och med pungen i behåll =D!!

 

ylle

29 oktober 2010 06:25

Så otroligt sorgesamt och sån tur att Puppis har Dig som matte som ständigt söker efter hans maximala komfort.. men att flera kliniker ställt fel diagnos... Man kan ju bara ana hur ONT han haft, skönt nu att han fått rätt behandling och hoppas att det hjälper snabbt! Du har fått en blomma hos mig!

http://ponnyflickornasblogg.bloggplatsen.se

Ann-Louise Ryrvik

29 oktober 2010 10:42

Tack gulledej Ylle!!!
Vad glad jag blir!
Kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu är första "spadtaget" taget och de gamla husen är i förvandling... Snacka om renoveringsobjekt!   ...

  Kompis the Cat! <3

  Denna vecka har det varit etapp 2 på instruktörsutbildningen i Nose Work. Jättekul.  Det var kul att träffa alla igen och se deras utveckling och höra deras berättelser om sina testelever och deras framgångar. Sedan förra träffen har vi fått tr...