Alla inlägg under januari 2011
Här är det några bilder på mysige lipizzanern Picazzo med matte. Det hade blivit nåt tokigt någon av de första gångerna han haft ryttare på ryggen. Han hade blivit rädd och reagerat kraftigt. Nu har han dock blivit riden runt tio gånger och börjar bli lugn och trygg i denna miljö. Inget farligt händer här.
Angela ska sitta upp... lite gull först dock.
Han har blivit riden runt tio gånger...
Duktig pålle!
Och så bilder på vackra halvblodet Aktriz . En dam som är lite riden, men är bekväm av sig och kolugn. Har hittat på en del smarta strategier för att slippa jobba. Temat för helgen var att gå fram. Spelar ingen roll hur bara fram.
En fin häst!
Med matte på ryggen
En nöjd och glad matte...
(Det blev inte många bilder tagna tyvärr. Jag tog bara med kameran på söndagen. Ljuset var lite dåligt plus att jag inte ville hamra på som värsta paparazzin eftersom det var unga hästar där... )
I helgen har jag varit i Eskilstuna på kurs hos Manuel Fernandes och Angela Linder. Temat var unghästutbildning, vilket är högst aktuellt för min del. Jag har varit hos Manuel och Angela en gång förut, och det var lika trevligt denna gången också. Stor gästfrihet och skön stämning.
Manuel har alla de egenskaper som jag gillar. Han är ödmjuk och öppen, duktig och lugn och han älskar hästar. Och när jag skriver älskar hästar menar jag älskar GENUINT hästar och deras väsen. Det är så många som "älskar hästar" fast all samvaro ändå består av till största delen aggressivitet, korrigeringar och att "den ska minsann". Många "älskar" hästar när de är "snälla", "lydiga" och "står där man ställer dem", men skulle de visa hästiga sidor så är det inte så mycket "älska" kvar...
Av det ser man inget hos Manuel. Man kan se hans kärlek till HÄSTEN genom hur han tar i hästarna, tittar på dem, går bredvid dem och pratar om dem. Det är en fröjd att se.
Det är väl här jag skulle skriva en del om hans klokheter om jag hade varit en ordentlig bloggare. Det orkar jag inte, och jag vill heller inte riskera att förvanska hans mening och lägga ord i hans mun, så vill man veta det får man kontakta den ursprungliga källan :-).
Om jag ändå ska skriva några kortfattade meningar (som jag tolkat dem) för att fånga andan...
Här kommer några bilder på Manuel och hans unga, ljuvliga, lusitanohings Baco;
Manuel och hans Baco
Jag tror att de flesta uppskattar att det finns artfränder nära. Vi människor behöver andra människor att umgås med. Hundar behöver andra hundar. Katter behöver (ja, jag tror faktiskt det) andra katter. Och sen uppstår det förstås utbyte och uppskattning mellan artgränserna också :-).
När jag tittar på hur hundarna härjar med varandra och hästarna leker med varandra så tror jag mig inte kunna ersätta den relationen totalt, hur mycket jag än engagerar mig och försöker.
Det är klart att det funkar med bara en hund, eller att hästarna går en och en, men jag menar att idealet är att ha tillgång till umgänge med andra av "samma sort". Sedan ser ju verkligheten och omständigheterna kanske annorlunda ut.
Det måste i alla fall vara skönt att kunna umgås med någon som verkligen kan ens språk och inte bara tror det (som vi människor gärna gör när vi tror att vi agerar som en annan hund skulle ha gjort eller som en "ledarhäst" skulle ha gjort )!
Smart lösning att ta varsin. Alla nöjda o glada!
Upp med tuppen och upp med familjen. Körde Prinsen till skolan och åkte och shoppade lite färskt fikabröd plus tog ut lite cash. Jag är en extrem kortmänniska och har aldrig kontanter. Idag skulle dock hovis komma och det föranledde bägge de senare insatserna. Nybryggt kaffe och färskt fikabröd smörjer jag alltid min trogen och snälle hovis med när han kommer. Det är det minsta man kan göra när man har fått fatt på världens bästa =D.
Hem och på med kaffekannan. Kollade uppbindningsplatsen att den var som den skulle. Handdukar redo. Grimmor och grimmskaft redo. Morötter, äpple och torrisar redo! Allt kollat och klart!
Då ringer det. Hovis har skadat arm och rygg genom en försmädlig isvurpa och var urstånd att förrätta sitt värv. MÄÄÄÄÄNH!!! Vad gör vi nu?!?!
Eftersom hästarna har gått låååååångt över tiden på grund av en massa olyckliga omständigheter, var det omöjligt att vänta tills hovis var igång igen.
Det var bara till att leta upp en stand-in. Tack och lov har man vänner som också har hästar, som också måste ha skor, och som också nyttjar sig av hovslagare och som har nummer till sådana... De har ett stort utbud av erfarneheter av hovslagare.
Eftersom jag är synnerligen ultravelour så ställs det ju stora krav på en hovis hos mig. En vän hade utprovat en hovslagare med goda egenskaper som fallit till belåtenhet. Det blev till att ringa denne och han förbarmade sig över mig och mina hästar som snart får näbbskor om vi väntar längre.
Förhoppningsvis kommer hovis-stand-in i morgon eller i alla fall i dagarna! Skönt!
Lite snopen blev jag där jag stod med mitt kaffe och kaffebröd. Jag kunde inte annat göra än att smocka i mig det mesta själv ;-).
På eftermiddagen var det dags för nästa prövning. Då var det dags att träffa tandläkaren igen. Jag har precis bytt och det känns väldigt bra. Nya kliniken är betydligt modernare och jag känner mig lugnare där.
I dag var det vidare arbete på min stackars spruckna klo-krossar-tand. Den har ju fart illa i många år och gick sönder innan jul. Sedan kom tandvärk och elände. Innan London "dödade" vi den och nu var det dags för riktig rotfyllning. Att besöka tandläkare är en stunds träning i självkontroll. Det är mest hela tiden jag känner klipp till och spring. Spring för livet! Men då är det till att andas, försöka slappna av och tänka på annat. Det kan vara lite svårt när munnen är uppbaxad och fylld av grejor. En böjbar tampong, en gurgelsnorkel, en gummiklänning som är fastsatt med ståltråd, tandläkarfingrar, verktyg.... Hade man haft en mun i storlek med Julia Roberts eller Steven Tylor hade det säkert varit betydligt lättare än den lilla ynka foderlucka jag själv har... Faktum är att när de mitt i allt skulle röntga och stoppade i en röntgenplatta med vidhängande plastpåse och utrustning så höll bägaren på att rinna över. (Att gummiduken hade vikts över min näsa så jag inte kunde andas annat än genom den vid det laget fulla munnen gjorde inte saken bättre.) Då fick jag faktiskt uppbåda viss självkontroll och med milt inre våld hålla mig tillbaka. Att sedan gå ut och betala flera tusen för nöjet, känns ju dubbelt jobbigt.
Nästa gång, då vi ska göra färdigt, har jag fått mig tilldelad hela 80 minuter..... HJÄLP!!!!
Jag muntar upp stämningen med denna fina bild som Maria Zahlander på Stjärnsunds dartmoorstuteri tagit. Hon tog den på oss på DartmoorRiks och jag tycker Milou är så fin på bilden. Ren och fin =D!
I dag har det varit en dag i lättja. Det är sköna sådana dar också, men de får bara inte bli förmånga.
På eftermiddagen kom jag i alla fall igång med att läsa lite i kurslitteraturen. Jag ska gå Hästensbeteendebiologi på SLU - igen! Jag började med den förra våren, men det kom så mycket knas emellan så jag hoppade av. Nu ska jag försöka ta tag i det igen.
I morgon kommer äntligen hovis. Mycket bra. Det har dragit över tiden, vilket inte är bra, men som sagt - nu är det dags.
Jag passar grannens katter, tills de ska flytta till huset så småning om. Det är ett föräldrahem och katterna finns kvar efter att stället blivit tomt. Tills huset blir bebott igen permanent ska jag ge dem mat varje vardag. På helgen är familjen där.
Det är en liten mysig dalgång emellan vårat hus och deras, och jag tog lite bilder på hur det kan se ut när vi går dig om dagarna.....
Världens vackraste hund!!!!!
Jag ska minsann ta dig, din luring =D
Känn på dessa tänder, du pinne!!!
Välutrustad....
Gråben!??!
Diva är kaxig som lagt beslag på Pinnen!
Fnasket studerar vovvarna med förundran... Så de håller på!
Känn och lyssna på den du!!!
Det går inte att dela den här utan man måste gå in på sidan, men det är den väl värd!!!!
http://www.youtube.com/user/PinkVEVO?blend=2&ob=1#p/u/1/ocDlOD1Hw9k
Och texten är såpass viktig att jag får lägga en "textvideo" som någon hyfsat skicklig lagt ut på youtube, också ;-).
Orkar inte skriva så mycket. Lägger in några bilder på Cazal. Han är allt så go och snäll....
Svårt att ta bilder på Cazal själv eftersom han helst ska vara I kameran...
Då är det bra att Johan kan ställa upp. Han tar också lite annorlunda bilder...
Salle har blivit en stor ponke nu!
Lite försökt till "ordentligt" arbete.
Lite skoj också....
Å lite myyyyysssss.....
P.R.E generna måste vara utblandade med en eller annan ÄLG-gen.
Och sedan lite frilek förstås...
Det var länge sedan jag slängde in någon Pink här...men nu kommer det en gammal goding. Enjoy!
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 | 6 | 7 |
8 |
9 |
|||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 | |||
17 |
18 | 19 | 20 | 21 | 22 |
23 | |||
24 | 25 |
26 |
27 | 28 |
29 |
30 |
|||
31 | |||||||||
|