Alla inlägg under maj 2011

Av Ann-Louise Ryrvik - 23 maj 2011 14:39


Om nu Zack "inte är den vackraste skålen på hyllan, men kanske det skarpaste besticket i lådan" så vad är då Puppis (Jago) då? Dum blondin kanske? Fast så blond är han förstås inte. 

Han är inte speciellt smart och kvicktänkt men han är himla vacker. Och förutom att han är vacker så har han ett hjärta av guld.

Han är gladlynt, livlig och impulsiv och en underbar kamrat!!!


 

ANNONS
Av Ann-Louise Ryrvik - 23 maj 2011 09:57


Måste bara skriva ned några saker om Zack medans jag kommer ihåg dem. Den gode herren har ju blivit 12 veckor nu och stora mannen. Jag känner att han håller på att ändra sina beteenden och det kan vara kul att komma ihåg hur jag uppfattade honom som liten för att sedan kunna skratta åt hur fel man hade , eller hur annorlunda allt blev, när han sedan blir stor.


Jag upplever honom som happy go lucky. Han är en glad och pigg krabat med mycket kamp. Vill ha igång alla genom att bjäbba och provocera, göra lekinviter och kuta runt.


Jag har aldrig haft en valp som bitit så mycket och så hårt. Han har varit som en muräna. Har huggit sig fast i allt som rör sig byxben, koppel, armar och hundar. Det har inte varit läge att gosa något nos mot nos för blixtsnabbt har han nupit till. han biter gärna med full mun och trycker i. Han har ändå hunnit bita mig i näsa och läpp vid flera tillfällen så det har blött rejält och jag ser ut som en sprutheroinist på armarna. Jag har kört "det går över- strategin" och det verkar stämma. Idag har vi legat på golvet och gosat och han har bara slickat mig på näsan.


Han är antagligen sveriges största juckare och humpelibumpar på ben eller andra utskjutande föremål.  (Han är väl så j-la dominant ;-) .) Verkar också lugna sig.


Ganska kavat och orädd, fast tänkande och inte dumdristig.


En typisk schäfer när det gör ont - ynk, ynk, gny, gny... En gång t.o.m filmade han som en fotbollsspelare eller som ett barn. Han sprang ute på gården och lyckades slå i benet i en hacka. Inte så hårt men han fick nog en stöt... Oj oj oj han kastade sig ned på marken, rakt på sidan och skrek och vred sig. typ "Jag dör. Jag döööööör!!!" "Ser ni mig?" Helt överdrivet och medans han sneglade åt vårt håll. Han skrek, gjorde något avbrott, tittade på oss, la sig på sidan och skrek igen. Såg precis ut som när man ser fotbollsspelare ligga och åma sig för att sedan skutta upp och springa som vanligt igen.

Jag har aldrig sett en hund göra så. Ofta springer de lite hopkurade iväg och ser ynkliga ut...


Han gillar av naturen metall och att välta ut vattenskålar. Metallskålar får inte innehålla vatten! De töms genast ut och sedan springer han och bär, leker, skuffar runt och har sig med skålen. Det gjorde han redan när han var 8v och skålen var betydligt större än honom.


Han har lätt till pip och gnäll och kan gå helt lugnt och småpipa o gnälla för sig själv utan synbar anledning. Något att se upp med i träning. Där är han i o f s  tyst ÄN.


Han är lättlärd och drar snabbt slutsatser.

Verkar ha bra näsa.


                


 

Inte så långt ifrån va ;-)?!?

Grävlingbilder ärligt stulna på internet...  

ANNONS
Av Ann-Louise Ryrvik - 19 maj 2011 09:30


Pojkarna små växer och frodas. Fnasket som varit så fnaskig och liten är numera ett aningen större Fnask. Kanske blir det häst av honom också, inte B-ponny som jag fruktade ett tag... ;-).


De kommer fortfarande mycket bra överens och jag hoppas vid gud att det fortsätter så. Det är lugnt och fint i hagen. Eller lugnt och fint är väl att ta i. Det springs, stegras, bits, kampas och leks precis som det ska vara, men det går inte över styr. Det är säkert ett ögonblicksverk då det kan vända, men det är kul och trevligt så länge det går. De har så stort utbyte av varandra.


  De tre musketörerna...

 

Fnasket frodas. 


  Cazal och Milou

 

 

Fina Fnasket Edipo. 

Av Ann-Louise Ryrvik - 18 maj 2011 23:30


Onsdag var det dags att sätta ut appellspåren inför helgens tävlingar. Snälla markägare och arrendatorer ställer upp generöst upp med gärden utan minsta knot. Mycket schysst. Det är alltid så tacksamt att ringa när man får ett glatt "JA, inga problem!" till svar.  

Gav mig ut ganska tidigt på morgonen med mäthjul, utsättnings pinnar och två hanhundar. Diva fick vara hemma då hon höglöpte och det var skönt för Puppis att slippa tänka på henne hela tiden.


Jag började med att sätta ut spåret vid "Bygdegården" för att låta hundarna härja runt lite och leka. Det ligger helt enskilt mitt uppe i skogen och miljön är fantastisk. Det var lite att bära på med pinnar, mäthjul och kamera med "långeobjektivet" på, men det var det värt. Det blev lite fina bilder på pojkarna. (Fler kommer sen.)


                

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 Valptänder i benen gör ont =D.

 

Det finns nog inget som är så underbart som att se hundar leka. Jag blir aldrig trött på det och man blir glad och lycklig ända in i hjärteroten.


På eftermiddagen var det dags att åka upp till klubben. Det var städ & fixardag. Tyvärr kom värsta regnvädret så det blev väl inte så mycket gjort. Speciellt inte för mig. Jag hade Zack med upp och det var en massa passande av honom. Han fick leka med några andra hundar. Först Qlura och sedan Isak och Melker. Sååå roligt det var tyckte Zack. Speciellt spännande var det med Isak. Isak är en stoooor samojed och en riktig gentleman och lille valpen var imponerad av hans vita, lurviga kroppshydda.




   


 

Av Ann-Louise Ryrvik - 16 maj 2011 12:45


På vägen hem stannade vi till vid en rastplats där vi var alldeles ensamma. Skönt för då kunde jag släppa hundarna och låta dem härja runt och bröta precis som de ville. Att miljön också var vacker gjorde ju inte saken sämre. Tyvärr började det kvällas så det blev inte så fina bilder som jag hade hoppats på, men de är allright.


  Helan och Halvan

 

  Tjohoo vatten!!!

 

Gott! 

  Två galningar! Helcrazy!

 

  

Å så lite spring.. 

 

  Tittut i riset

 

  Världens vackraste vovve!

 

Inte den vackraste vovven i världen, men den charmigaste kanske...

  

Hoppeliskutt

  

Puppis och Zack

 

  Kom igen då! Jag vill leka!

 

 

     

Valpryck och pinntuggande.

 

 

 

 

        

Av Ann-Louise Ryrvik - 15 maj 2011 23:30

I fredags bar det iväg igen. Nu var det dags att åka upp till Trondheim för Canisträff. Eller instruktörs kalibrering som Morten så roligt uttryckte det.

Eftersom Diva löper så vågade jag inte lämna Puppis hemma med henne även separerade. Det är ett ögonblicksverk och så har jag helt plötsligt 3 + 10 hundar... Det ansvaret ville jag inte lägga på familjen, så Puppis fick helt enkelt följa med och familjen fick ansvara för att Diva inte träffar några andra kavaljerer.


På vägen upp stannade jag till i vackra Värmland, där min brorson fyllde år. Eller snarare hade fyllt år. Jag och datum! Suck. Å andra sidan var jag dagen innan det stora kalaset som skulle ske på lördag, så det var inte illa det.


I Trondheim var jag först vid ett tiden på natten. Det är en bit att köra plus att vägarna är väl sådär. Jag bodde som vanligt på Sandmoen. Det började bra med att nyckeln till rummet inte passade utan jag fick gå ned och be om hjälp att komma in. De hade bytt lås i veckan och antagligen hade det blivit fel insatt i dörren. När jag väl kommit in och installerat packning odyl var det dags för en promenad med hundarna för att göra speciellt Zack lite trött inför natten. Han hade ju sovit i bilen medans jag kört och var nu pigg som en lärka.

Det är inte helt roligt när man är trött och sliten att gå ut och traska med en snäll stor hund och en liten ligist. Zack han hängde i Puppis hals som en berlock, han hoppade bredvid honom och nöp. han hängde sig fast i Puppis halsband och stackars Puppis som man kan leda i en sytråd försökte följa dragandet som han antagligen trodde kom från mig. När jag stack ned händerna för att trassla ut valp, koppel och tassar byter den lilla muränan bara grepp och suger mig i armarna istället. Kastar sig på rygg, brottas och hänger i armarna. Helt glatt och lyckligt. Inte kan man bli arg på en sån. Det var bara att lugnt göra sig fri från ligisten och fortsätta i ca 20 meter innan det var dags att börja om igen =D.


Efter att ha varit ute en timme tänkte jag att det nog skulle vara säkert att plocka in honom i möblerade rum. Men han höll igång inne till klockan 03.00 Nu fick jag parera honom för att inte skälla och fara runt och dunka föremål i väggarna. Man måste ju tänka på sina stackars grannar. När lugnet lägrade sig, så var det ofattbart skönt att få somna. För att tre och en halv timme senare studsa upp igen för rastning av hundar, frukost och avfärd till Morten och Cecilie.


Zack skötte sig bra om dagarna. Vi gjorde väl inte jättemycket. Lite shejping och annat smått och gott plus att det blev lite miljöträning också förstås.


Här kommer några bilder från helgen helt huller om buller;


                                                                   

Av Ann-Louise Ryrvik - 12 maj 2011 21:55


I var det en-miljon-ärenden-dagen. For runt som en tätting än hit än dit. Emellan varven försökte jag aktivera valpisen lite. Först ut var klubben. Där några tappra själar var. Lite strosande och ett försök till spår. Redan nu är han så präglad på att hålla kolla på mig så det ställer till det lite, å andra sidan brukar det snabbt gå över...


  

-Va´fasiken vill du nu då??? Sedan vi träffats har du velat att jag ska följa dig och titta på dig och nu ska jag inte det??? Hur ska du ha det? 

 

  Lite spåra gjorde han allt fast suget efter matte (eller egentligen tiggbeteendet) tog över... Näsa finns där dock och vi ska göra ett nytt försök inom kort....

 

Efter ytterligare lite ärenden började det suga i kaffetarmen. Ringde lite snabbt till Emelie som befann sig hemma och nära en kaffepanna. Det var bara att svänga förbi.

Emelie bor i paradiset, tillsammans med Christian och hela Noaks Ark. Tja kanske inte hela, men inte långt ifrån ;-). Sååå mysigt! Förutom hundarna, så är det tre hästar, fyra ankor med 40 ägg eller nå´t, ett tjugotal papegojor,  div. fiskar  (bl.a. några gigantiska karpar) och en katt.

Hundarna består av Leo-labbe samt Milton och Ronja-dalmatiner. Världens öppnaste och trevligaste dalmatinrar by the way.


  Oj, oj, så många hundar tycker Zack.

 

Speciellt förtjust i Zack blev Ronja. Hon testade alla möjliga sätt att få honom att leka med henne. Nypa i honom, springa efter honom, välta honom.. tills hon hittade bästa strategin - lägga sigg på rygg! Då blev det kramkalas. Zacke fick ta för sig och hon fick njuta av att brottas med honom. Det var riktigt intressant. Milton var mest intresserad av Ronjas privata delar ;-). Leo tyckte att dessa yngligar härjade arbetsamt och låg mest och kollade på.


  

Snart gick dock blygheten över och det blev full lek! Kramkalas!!!

 

 

  Tjohoooo!

 

 

  Liten men naggande god, tycker Ronja!!!

 

 

  :-)

 

 

  Det vankades lite gotter också!

 

 

 


Av Ann-Louise Ryrvik - 11 maj 2011 22:15


Underbara päronblom!!!


   Huvudstupa in i sommaren!!!

 

Humla i äppleblom - kan knappast bli vackrare...  

Presentation

Fotoutmaningen 2015

 

Kategorier

Fråga mig

88 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2 3 4 5
6
7
8
9
10 11 12
13
14
15
16
17
18 19
20
21
22
23 24 25 26 27 28
29
30
31
<<< Maj 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästboken!!!

Följ bloggen

Följ Häst och hund med Blogkeen
Följ Häst och hund med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se