Måste bara skriva om ett smultronställe. I helgen var jag i Skåne. Jag hade en helg med affirmativ-träning hos Lilla hästskolan i Torna Hällestad. SIcket ställe och sicket läge! Trevliga kursarrangörer, härliga kursdeltagare och sedan en vacker miljö som grädde på moset. Gården är en mysig skånelänga och de driver också Trollskogens Gästhus  (bed and brakefast).

   Gården

Naturen var helt fantastisk. Mycket lummigare och mer kuperad än jag visste fanns i Skåne. Jag har bara varit på slätten förut....

Det var nära naturreservat med fantstisk bokskog och sedan för min del ännu roligare - Revingehed! Det låg några minuter bort med bil, så dit begav jag mig på klockan 06.00 söndag morgon för att få lägga spår åt Puppis och Zack som var med. Det är ju lite spännande också med Revingehed med tanke på de uppvindar som råder där. Många hundar har svårt för det. Det var väl något SM för x-antal år sedan där många föll bort just på spåren som låg där.

Det var sköna ytor att låta hundarna springa lösa och rejsa på. Medan spåren gottade till sig så fick hundarna springa runt och leka lite, medan jag tog bilder. Så här såg det ut då.

 Snällaste "storebror" Puppis leker med "lillebror" Zack

Den vackraste hunden jag vet!

Underbare hjärtegryn!

   Dumbo!?!!?

Efter en massa härjande, lekande, hoppande och springande var det dags för spåren. Jag hade inga spårgrejer med mig förutom ett gäng spårpinnar som låg i bilen. Varken spårsele eller lina så jag fick spåra i koppel och halsband. Underlaget var perfekt för en höggravid immobil kvinna och en sjukpensionerad hund, samt en valp.

Först fick Puppis gå sitt. Trodde nog att han var på promenad i sitt koppel. Jag kör inga andra signaler än sele och spontanupptag. Efter ca 40 meter lös han upp! Tjohoo, det är ett spår! Oj, vad han tyckte att det var kul!!! Spårade bra och noggrannt men i ganska högt tempo. Som en dammsugare! Jag var glad att det var plattemarke och krävde ett relativt lågt tempo (torrt, väldigt lågt och glest). Det gjorde att jag kunde hänga med. Att ha haft ett skogsspår i frodig snabbspårad terräng hade jag inte orkat.

Glad och aningen överraskad hund.  

Sedan fick grävlingen Zack-Zune alias "Stampe" gå sitt spår. Han var lika duktig han. Mitt uppe på torra heden hade han svårt, men löste det. Vet inte om det kunde vara dessa uppvindar för då hade solen börjat hetta på en del, när spåret sedan vände ned igen hade han lättare igen.

Dutti vovve

Uppe vid rosbuskarna var det lite svårt, han löste det dock själv och kom vidare.

Kvart över nio var jag tillbaka och hundarna var trötta och belåtna.

 

Emma, Krut

20 juni 2011 21:18

Visst är där härligt att promenera och spåra?? Det är lyxigt att ha de runt knuten! (men man får passa sig för korna, speciellt om man har koskräck som jag) Hade vi vetat att du var i krokarna hade jag våldgästat dej!!! =) Fina bilder på dina fina killar!!
kramar från oss

http://www.klickamedkrut.bloggplatsen.se

Ann-Louise Ryrvik

20 juni 2011 21:27

Jag såg ditt meddelande i morse när jag kommit hem och hade fått laddat min skruttmobil. Det hade varit SÅÅÅ kul att träffas. Samtidigt var det precis att jag orkade ha kurs eftersom benen sväller. Efter två dagar kom de upp i oanade storlekar. Dubbel volum ända upp till rumpan :-). Funkar varken att sitta eller stå.

Får ta en turné neröver och hälsa på er alla goa Skåningar!!!!

Jag är überavis på detta område av landet! Det var ju fantastiskt fint!!!!

 

Felicia Lundgren

20 juni 2011 21:44

Kul att du trivdes! Och stort tack för att du kom! Stackars dig med all din svullnad - du var tapper!

Vi deltagare hade en mycket givande helg - och jag kan hälsa från de flesta kursdeltagarna (har inte hunnit prata med alla) - de är så supernöjda! Och har fått mycket att tänka och träna på :-) Ha det jättegott - och vila lite!

http://www.lillahastskolan.se

Ann-Louise Ryrvik

20 juni 2011 21:53

Tack själv för all gästfrihet!! Det var jättekul! Gott att det var okey och något att grunna på :-)
Tack detsamma och hälsa alla!!!!

 

Kim

21 juni 2011 00:37

En sån där skånegård skulle det inte göra ont att ha...

Viken tur att Puppis är en sån skötsam herre, eftersom lilla Zack verkar härma allt han gör :D
Så söt med sina enorma öron och sina alerta ögon!

Hoppas lite lugn och ro hemma kan få dina ben att minska i omfång!

Kram

http://varmt.bloggplatsen.se

Ann-Louise Ryrvik

24 juni 2011 00:40

Visst var det vackert där! Så mysigt och så härliga byggnader och ombonat på något sätt!

Puppisen är snäll och den lille valpisen också. Puppis blir lite som pappa.
kan tänka mig att det blir lite likadant hemma hos dig med den lilla yrvädret.. =D

Kram!

 

Ann-Britt

21 juni 2011 15:53

Skåne är bäst!!!

http://www.gustavsborgpre.bloggplatsen.se

Ann-Louise Ryrvik

24 juni 2011 00:39

Absolut!!! Jag är beredd att hålla med dig, trots att jag är värmlänning i hjärtat. Det var VÄLDIGT fint där nere!!!

 

maja_tarka@hotmail.com

21 juni 2011 16:51

Hej Ann-Louise!
Tack för en fantastisk helg, vi hade så roligt! Jag har fortsatt träna med gojan och än så länge har jag alla fingrar kvar ;) Jag inbillar mig att han har blivit gladare och mer harmonisk, redan på så kort tid! Även om han inte är övertygad om att jag ska få ta på honom ostraffat så traskar han efter mig vart jag än går. Så det verkar som att vi börjar tycka att det är roligt att umgås med varandra igen! Jag hoppas att det håller i sig. Jag och Anna har börjat träna hästarna också, så det är klicker för hela slanten! Jag är så glad för verktygen vi fick! Du måste säga till när du kommer till Skåne nästa gång och håller kurs, för då kommer vi!

Ann-Louise Ryrvik

24 juni 2011 00:38

Vad glad jag blev att höra det!!!! Och att få en rapport om gojorna och hästarna!
Det var himla roligt att träffas och jag får komma neröver igen frampå. (När jag har landat mitt i barnafödande och kaos :-) )

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu är första "spadtaget" taget och de gamla husen är i förvandling... Snacka om renoveringsobjekt!   ...

  Kompis the Cat! <3

  Denna vecka har det varit etapp 2 på instruktörsutbildningen i Nose Work. Jättekul.  Det var kul att träffa alla igen och se deras utveckling och höra deras berättelser om sina testelever och deras framgångar. Sedan förra träffen har vi fått tr...