Alla inlägg den 24 juni 2011

Av Ann-Louise Ryrvik - 24 juni 2011 04:24


Klockan är 04.27 och en nysnittad gammal tant måste gå upp och gå på toa. Vilkert resulterar i big smärtschen. Sitta går bra, stå går bra, ligga går bra - men ändra ställning not så bra. Fick en bamsegrej till tablett i går på kvällen som gjorde att det i alla fall är överkomligt. Innan dess hade jag i stort sett ingen smärtlindring och det gick fint ändå. Kanske var det då kvar lite av ryggbedövningen för på kvällen fick jag tväront och kände varje milimeter av såren och stygnen skava, vrida och öppna sig vid varje rörelse.

Sedan tror jag utlösaren var att jag från att varit ganska nöjd och glad, känt mig ganska reda fick en liten kommentar att man kanske skulle sitta längre tid... Så känslig man kan vara när man vill vara en duktig mamma....


Jag hade som det verkade enligt personal kommit från typ dödens väntrum, blivit snittad, legat under övervakning... Var för första timmen uppe och gick från att ha varit fjättrad i kateter och dropp.... Pumpat ur lite mjölk och var glad för några milliliter. (Är ju också en stress att få igång det.... Jag har för mycket testosteron tror jag ;-). ) Körd i rullstol och gått en bit till "barnrummet". Hann bara in med huvudet - Du ska byta blöja här! Kan jag inte kolla på när ni  eller gubben gör först? -Nej. Du! Nu!

Okey, gjorde det. Var ju skoj. Litet barn, liten rumpa, liten bajs =D. 


Sedan var det bumselibums att dimpa ned i en fotölj, i ett taskigt läge kände jag för magen. Barnet till bröstet samtidigt som han fick mat i slang. Den lille var jätteredig och gjorde försök att göra vad små sådana ska göra... Efter nästan 1,5 timme kändes det lite färdigt. Johan hade träget väntat, och längtat och ville hålla. Jag tyckte nu kanske att han skulle få sitta och hålla lite också. Det fick han. Han höll i kanske tio minuter, en kvart, och höll andäktigt. Erik såg så nöjd ut och Johan var stolt som en tupp!!!!


 


Skoj, men aj vad ont det gjorde i buken. Satt illa som bara den i fotöljen, men vem kan och vill flytta sig med en liten mini me på bröstet. Från att inte ha fått rest på sig i sängen hade jag ju varit uppe läääänge.

Samtidigt kände jag pressen att här skulle vilas, här skulle pumpas, här skulle ätas.

Vi fick hjälp att lägga ned "Skrotten" och i samma veva en antydan att man kanske ska sitta en stund....


Och jag fick förstås mental härdsmälta. Inte först, för man är ju lite "välartad" och hjärnan tuggar klent, men ju mer jag funderade ju mer arg, grinig och frustrerad blev jag.

  • Ena dagen "friskt".
  • På natten "nära döden" eller i alla fall ganska rejält sjuk.
  • Morgonen efter - "mamma" 6-8 v för tidigt.
  • Hela dagen och natten - "fjättrad" och inte få röra sig för havandeskapsförgiftningen.
  • Dag två - "kommer loss från slangar" och får öka radien från sängen till att sätta fötterna på marken och komma längre bort än 0,5 meter. (Jag var allt uppe och stod även med slangar he he...)
  • Sitter för första gången, går för första gången, sätter sig 1h 20 min, har lyckats få ut lite mjölk... Är ganska nöjd...
  • OCH FÅR DÅ ANTYDAN ATT MAN "KANSKE SKULLE SITTA LITE LÄNGRE..."

Att sedan kombinera det med resten av "kanske skulle..." som är

  • mata Erik 1.30, 4.30, 7.30, 10.30, 13.30, 16.30, 19.30 och 22,30 med tillägg att man någon natt kan i början kan få hjälp "på nåder" för att få sova ut. Så det är ytterst tillfälligt.
  • Att sitta med barnet en timme är i minsta laget, 1,5 timme sågs med "kanske skulle sitta längre"...
  • kombinera det med att jag själv har mattider frukost 7.45, lunch 12.00, middag 17.00 och kvällsfika 20.00
  • starta mjölkproduktion. Pumpa var tredje, fjärde timme.'
  • Du ska återhämta krafter. ...
  • Viktigt att vila... Tänk på det nu!

Lycka till att få ihop den mattematiken!!!!!  Hur jag än vände och vrider kan inte jag få ihop det i alla fall. Speciellt nu i början. Det kommer säkert att lösa sig. Jag försökte beklaga mig lite eller få förståelse lite här och där, men det verkar bara vara jag som ser att det inte riktigt kan gå. All personal är hur gullig som helst men det är väl hur summan blir för en annan som inte förstås riktigt, tror jag.


(Jag och barnet har samma ättider fast i olika avdelningar, så om han ska ha mat 16.30 ska jag ha mat 17.00 - m.a.o oförenligt. Ska han ha morgonmål 7.30 ska jag äta min frukost 7.45 Om nu tiden man ska sitta minst är 1,5- 2 timmar med barnet förstår alla som har den allra minsta matematiska förmåga att det är OMÖJLIGT!)


 Annars må jag nog vara den snällaste patienten på länge, ringer inga klockor, klagar inte, stöttar och peppar personalen i deras jobb, är tålmodig och har förut inte ifrågasatt något... ;-).




 

En dag gammal har han sluppit av med kuvös och en massa slangar!

  

Nu kan vi SE honom! 


"Erik den förskräcklige",  "Avokadon", "Äppelskrotten" eller vad han nu ska heta mår dock fint som det verkar och det är ju det viktigaste =D.

Skönt att skriva av sig lite frustration. Nu ska jag se om jag kan baxa mig tillbaka i sängen i en och en halv timme innan jag ska på´t igen. Tänker precis att man ska vara runt 17-20 när man skaffar barn för att orka och förstå....


Och tack och lov för uppkoppling!!!! En mänsklig rättighet! En källa till överlevnad!! =D

God morning Sweden och glad midsommar!!!! 

ANNONS

Presentation

Fotoutmaningen 2015

 

Kategorier

Fråga mig

88 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2
3
4 5
6
7
8
9
10
11 12
13 14 15 16
17
18
19
20 21 22 23 24 25 26
27
28
29 30
<<< Juni 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästboken!!!

Följ bloggen

Följ Häst och hund med Blogkeen
Följ Häst och hund med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se