Direktlänk till inlägg 10 oktober 2011

Bästa vännen

Av Ann-Louise Ryrvik - 10 oktober 2011 08:15

Usch i förrgår hade jag riktigt höstdepp. Det hade varit varmt och skönt och sedan vid lunchtid - PANG - då kom hösten! Luften blev verkligen iskall och då var det definitivt hösten har kommit och vintern är på väg... SURT! Jag avskyr den kalla årstiden och jag bor antagligen i fel ände av världen. Jag är av den devisen att skulle vi människor bo där det är kallare än 15 plus hade vi haft PÄLS! Nu är vi som nakenråttor och behöver m.a.o värme och sol.

Varje vinter går jag i ide och får inget särskilt gjort, men de två sista vintrarna har varit så rejäla och långdragna att det inte funkar. Jag måste ändra inställning. Kanske köpa skoteroverall/överlevnadsutrustning och sedan försöka få saker och ting att rulla någotsånär. Slipper man bara snön, så skulle det nog kunna gå.

I vilket fall var jag lite nere. Jag satt inne med mössa och halsduk och mådde pyton. Jag har ju en mentalitet lite som Tiger i Nalle Puh. Full fart, happy, happy, happy och sedan en eftermiddag/en dag är det såååååååå dystert. Såååååå eländigt och såååååå fruktansvärt (för att sedan dagen efter sudsa och skratta som vanligt.) Nu inträffade dyster-dagen. Jag satt med min mössa och halsduk i skinnsoffan och tittade tomt framför mig. Kroppen kunde inte röra sig och det var nattsvart. Gubben hade försökt pigga upp mig men det gör mig ännu mer irriterad och sur.

Vem kom inte då? Zack. Han hoppade upp och satte sig bredvid mig i soffan. Tittade lite stillsamt och konstigt på mig (han brukar bita en rakt av annars :-) ). Han satte försiktigt nosen mot min kind, det som stack ut mellan mössa och halsduk. Han nosade försiktigt och sedan slickade han mig sakta i ansiktet. Då la jag händerna om honom och han borrade in sin nos i halsduken och satt helt stilla. Jag började klia honom och han kliade tillbaka. Nopprade i halsduken och nopprade i tröjan. Nopprandet är dock så smärtsamt, och han gjorde det med sådan inlevelse att jag började skratta - och sedan vände det. Älskade vovve såg att matte var låg och lyckades muntra upp henne bara sådär som hundar kan

Finns det något bättre än fyrfota vänner?!?

Allmänt

Dela

Sarah

11 oktober 2011 08:40

Vad skulle vi göra utan våra älskade hundar / djur. Finns inget som är så bra för humöret som en blöt hundpuss eller en go varm torr nos som buffar. De svarta ögonen som tittar djupt in i ens egna o man ser hur kärleken lyser i ögonen på dem. Det är bästa terapin som finns. Kram på er

Ann-Louise Ryrvik

11 oktober 2011 08:45

Nä, vad skulle vi göra. Man smälter och mjuknar!!
Kram tebaks!!

Tina

11 oktober 2011 08:58

Nä dom 4 fota är utan tvekan dom bästa!

http://www.lightningpre.se

Ann-Louise Ryrvik

11 oktober 2011 09:07

Det är på något sätt så öppet, naivt och rakt. Underbart! Man måste bara älska dem!

anna

11 oktober 2011 09:06

Hundar är det finaste som finns! :)

Ann-Louise Ryrvik

11 oktober 2011 09:07

Eller hur!?!!! De är ljuvliga

Agnetha

11 oktober 2011 09:40

Men gulle!!! <3

Bucks är lite likadan - och jag är som du; jag vill bara gå i ide och vakna när värmen kommer.
Och jag vill få lov att vara rejält pissed - så alla kan glädjas när "hormonkärringen" strålar igen. ;)
Må väl och pussa på dina pojkar - oavsett antal ben.

Ann-Louise Ryrvik

11 oktober 2011 13:12

Gott med de små liven!
Ja, visst är det tråkigt. Men idag tisdag är det ljuvligt!
Tack detsamma!!!

Lena

11 oktober 2011 09:47

Härligt!!!
Men hade du inte uppskattat om gubben gjort detsamma? Fniss....
Kramen

Ann-Louise Ryrvik

11 oktober 2011 13:02

Eeeee slickat mig i ansiktet... Nä! Ha ha då hade han fått en rak höger XD
Kram kram!

Gött att Bison är hemma igen!!!

Emelie

11 oktober 2011 10:13

nawww... sötis <3 ! Jag instämmer helt , djur är enormt goa och lyckas få en på rätt köl igen :) Tur vi har dom <3 kraam

http://woodlandzoo.wordpress.com

Ann-Louise Ryrvik

11 oktober 2011 13:01

Ja, vad mår lika bra som att krama en hund när man mår sådär. Konstigt nog verkar de tycka att det är okey när man är ledsen, för är jag glad och ska krama - då är det "hands-off tanten och gör något skoj istället" ;-)

agneta

11 oktober 2011 10:22

påminner mig om när jag var deppig och mina 2 gammeltikar började leka med varandra, något som de nästan aldrig gjorde annars. de påminde mig om att livet ska lekas...

Ann-Louise Ryrvik

11 oktober 2011 13:00

Så sant! Livet ska lekas! de får en på andra tankar!

Michaela Olsson

11 oktober 2011 10:51

Lyckopiller är vad dom är! <3

http://www.notascrew.rular.se

Ann-Louise Ryrvik

11 oktober 2011 12:59

Absolut!!!

Margareta

11 oktober 2011 11:38

Jag tycker nog inte hundar är "bättre" än oss människor, men däremot är dom så enormt lyhörda för känslor...
...dom har kvar intuitionen och dom litar på det dom känner. Vi människor är ju så beroende av yttre värden och mätningar. Vi är alltså så vetenskapliga och "kloka".
Jag kan också komma på att främst Leo, iakttager mig stint och följer mig med med både blick och kropp - om jag går och grunnar på något. Jag tror han KÄNNER att nu är det nå´t hon funderar på = lite i obalans; kanske...
...och när vi får blickkontakt och han ser att det är ju samma gamla matte :-) så slappnar han av!

http://www.arctoshundskola.blogspot.com

Ann-Louise Ryrvik

11 oktober 2011 12:59

Ja, det har du nog rätt i. De är lyhörda och har inte så mycket "tankar, värderingar och funderingar" ivägen. Lite mer rakt på...
Leo låter så mysig! Kollar av, känner in....

tina

11 oktober 2011 12:40

Tänk om vi kunde läsa av hundarna lika bra som dom läser av oss! Underbara är dom!

Ann-Louise Ryrvik

11 oktober 2011 12:57

Ja verkligen!!! Och så snälla, överseende och positiva

Anna Hovskägg

11 oktober 2011 18:41

Hahaha, man kan riktigt se hur lille Milou funderar på att försöka rymma lite igen ;)
Jag är inte heller någon vinterälskare. Drömmer ofta om typ att leva på varmare breddgrader där det aldrig hamnar på minussidan... Ja, drömmer ja. Men det slutar med att man får bita ihop & göra det bästa av situationen. Skaffa varma ull-underställ, overall och varma skor..

Ja, vad vore livet utan det fyrfotade vännerna!?

http://www.lyckoprickar.se

Ann-Louise Ryrvik

11 oktober 2011 21:33

Ja, han är en lymmel fast nu har han varit inne några dagar så jag tror att den akuta faran är över för denna gång :-).
Nä blä. Är det inget som mannen med G-kraften kan bistå med!?! ;-)

Eller hur!??! De är bara bäst

Caroline

22 november 2011 10:15

Jag måste erkänna att jag bölade en skvätt när du beskrev Zacks uppmuntran. Det är såå sant. Våra fina hundar är världens bästa! Tack för din härliga blogg!

/C

http://woofcorner.blogspot.com

Ann-Louise Ryrvik

22 november 2011 10:32

Visst är de! Det är så knepigt. Kan vara hur pestiga som helst annars, men är man ledsen så...
Tack kära du!!!!

Eget: Vintertid (7 av 365)

Kommentarer (2)

Av Ann-Louise Ryrvik - 22 januari 2015 18:41

241: Renoveringsobjekt (6 av 365)

Kommentarer (1)

Av Ann-Louise Ryrvik - 21 januari 2015 16:47

Nu är första "spadtaget" taget och de gamla husen är i förvandling... Snacka om renoveringsobjekt! ...

198: Morrhår (5 av 365)

Kommentarer (0)

Av Ann-Louise Ryrvik - 17 januari 2015 19:45

Kompis the Cat! <3

245: Rutor (4 av 365)

Kommentarer (2)

Av Ann-Louise Ryrvik - 17 januari 2015 08:38

Nose Work och lagerbladsdoft

Kommentarer (0)

Av Ann-Louise Ryrvik - 16 januari 2015 21:23

Denna vecka har det varit etapp 2 på instruktörsutbildningen i Nose Work. Jättekul. Det var kul att träffa alla igen och se deras utveckling och höra deras berättelser om sina testelever och deras framgångar. Sedan förra träffen har vi fått tr...

Visa fler inlägg