Alla inlägg under februari 2012

Av Ann-Louise Ryrvik - 27 februari 2012 17:07


Vem släckte lampan? Vem drog ur proppen?

Efter många dagars soliga, varma, våriga väder så var det någon som släckte ljuset. Mulet, grått, kallt och med snö som singlar ned emellanåt. Vart kommer detta ifrån? Ska det vara nödvändigt? Blä.

Och som ett brev på posten så drog någon ur min propp... Energin som var maxad är nu ett minne blott. Nu är det dystert. Snacka om att vara humörmänniska.

Till historien hör att jag redan skrivit ett låååångt inlägg som bara försvan då datorn hux flux stängde ned helt :-(!


Nåja så farligt är det egentligen inte, men ni som läst fiskbloggen vet att jag höll på att få en "bugg" i träningessystemet med Gustav. (Katten har legat uppe och fiskat i morse och han hade kvar lite rädsla även för mig och för vattenytan) Tack och lov verkar det ha gett med sig hyfsat och vi jobbar nu på ett nytt beteende. Det jag siktar efter är ligga på sidan. Det är lite trixigt, men det tyckte jag ju om snurra och backa också och det tog tre dar per beteende så så himla farligt var det inte. Ska se om jag kan lyckas förmedla sidan också.


Många gulliga människor skriver på blogg, facebook, skickar meddelande och ringer och tycker att jag är "duktig". Faktum är att det inte är något märkvärdigt alls. Fiskarna följer samma system som alla andra och kan jag, kan alla. Nästan så att jag kan tycka att jag är osedvanligt dålig. Planerar aldrig/sällan, skjuter från höften, ser vad jag får, gödslar med belöningar och är allmänt hafsig av mig. Hade jag, som jag själv förespråkar, varit redig och planlagt, fört logg, tänkt och dokumenterat så skulle det säkert går bättre. Fast grejen är att jag inte riktigt är en sådan människa och även om jag kanske skulle KUNNA om jag skulle anstränga mig, är frågan om det egentligen skulle bli så bra ändå, eftersom jag antagligen skulle sluta träna :-). Suck! Inte lätt att lära gamla hundar (läs kvinnor) sitta  ha ha.


Jag har andra issues också. Jag drivs av kickar och aha upplevelser och är inte alls benägen till vardagligt, träget slit. Nä, fort och lätt ska det gå och häftigt ska det vara. Ett exempel på detta är det som slog mig idag. Fiskträningen igen. När jag började för... tja hur länge sedan är det? Två veckor eller? Då kände jag mycket wow, fräckt, häftigt men REDAN nu kan jag inte ens komma ihåg den häftiga känslan. Jag tycker redan att "äh det är inget nytt", "det är inget märkvärdigt" vaddå simma genom en tunnel. Pytt. Snurra runt. Tråkigt.  Nu tycker jag detta är vardagsmat. Inte lätt att tillfredställa detta kynne. En tidning ska komma och göra någon slags artikel om att träna fiskar och jag tycker att det är PINSAMT för detta är inget speciellt. För tre veckor sedan så var jag själv fascinerad av att man skulle kunna få dem att göra något, och nu vill jag mest gömma mig. Lustigt eller olustigt beroende på hur man ser på det.



 

Nåja. I går var i alla fall en trevlig dag. Först Eurohorse med Johan. Denna tålmodige son. Utan att knota trampade han med mig rader upp och rader ned med hästprylar. Emellanåt stopp för att prata med gamla bekanta, vänner och nya bekantskaper. Det som roade honom var att rida på den mekaniska tjuren och försöka hålla sig kvar så länge som möjligt. Det roade mig också som såg det som bra träning inför hans inridning av Fnasket ha ha ha =D.


 


Efter mycket pratande, tittande och lite shoppande (osedvanligt lite mot andra år) så gick vi över till Universeum. Trots att vi är där för hundrasjuttioelftegången så är det fortfarande kul. Dyrt men kul. Denna gången var det någon visning och berättande om fiskarna i det stora akvariet. Häftigast var förstås sågfisken. Tänka att få klickerträna den ;D.


 


 När vi gått oss klara på Universeum svängde vi upp till Göteborgsavdelningen för att träna lite med Zack. Först en sväng förbi Burger King för lite påfyllnad av energi. Efter att ha tryckt i sig en hamburgare och kaffe var det till att ta ut Zackmannen och vädra honom lite. Skotten från polisens skjutbana bekom honom inte det minsta. Skönt. Sen gick vi ut på planen och jag började med apporteringsleken. Men då upptäckte jag en olycklig bugg i systemet. Han blev helt inriktad på den och kunde sedan inte riktigt fokusera på ingångar och fritt följ. Dessutom fick jag lite ljud. Not good. När jag tänkte efter så kom jag på att det har jag gjort det flera tillfällen i rad. Aja baja! Och aja baja att åka och bara köra på. Tog mig ur situationen, avbröt träningen för det var ingen ide och skulle bara bli fel om jag fortsatte.

Moloken var det till att sätta sig i bilen och med "svansen mellan benen" åka därifrån.


Satt i bilen och grunnade medans Johan facebookade och lyssnade på Mello. När vi precis kommit ur Göteborg kände jag att nähä, måste åka till en annan klubb. Angereds brukshundklubb låg nära så den skulle vi ta. Jag hade inte vart på den sedan Kiro var valp, vilket innebär ca 15 år. Den hade flyttats sedan dess (vad jag kan minnas i alla fall), men med lite assistans från internet så hittade jag den. Jag gick in där med en annan start och det gick mycket bättre. Han var sansad, fokuserad, positiv och allmänt underbar. Jag fick den där kvillrande känslan som jag hade med Kiro. Den där när allt är lätt, glatt och avslappnat. Det betyder inte att det är perfekt vad gäller precision. Det är det låååååångt ifrån. Vi kan inte så mycket än, men det stora MEN:et är att jag på något sätt vet vad jag har/får och kan förvänta mig och en god kamratskap.

Jag lämnade Angereds brukshundklubb som på små moln och med gott hopp om framtiden. Vilken tur att jag tog mig tid att åka dit istället för att bekymrad åkt hem och grubblat.



 


 


Hemma väntade Gubben med levande ljus och god middag. Kan man ha det bättre???? Snällaste, goaste Gubbe. Pojkarna fick testa en av mina få investeringar på Eurohorse, och som inte hade något att göra med hästar - likadana Pac-man t-shirtar. Johan har redan en sådan men den har Zack slitit sönder när han bitit honom :-).


 

Av Ann-Louise Ryrvik - 24 februari 2012 22:48


Oj vad tiden går. Den lille, lille Zackgrävlingen har blivit store mannen och idag var det dags att fylla ett år.

Puppis hade en dålig dag idag och hade ont, annars hade alla tre fått följa med på en långpromenad, men som det nu var gick jag, Johan och Erik med bara födelsedagsbarnet. Vi var ute några timmar i den underbara solen och hade det bara allmänt mysigt.

Det som är så bra med barn är att de har mycket energi och bus till skillnad mot gamla tanter. Jag skulle liksom aldrig få för mig att springa allt jag kan över plöjsel där leran styltar sig på fötterna och skorna blir som blyskor... Det gör Johan. Och det tycker Zack är väldans kul. Ibland ramlar Johan eller också så välter Zack honom, då blir det ännu roligare :-). När Zack var yngre bet han då hejdlöst i allt han kom åt vad gäller armar, ben, huvud och bål men idag står han mest och kollar och så tittar han på mig... "Vad ska jag göra med han!???! ;-) " 




Johan är en skojsig typ tycker Zack.


  

 

Vi kör lite budföring/babyrapport mellan varandra och det är skojigt. Förhoppningsvis kan han bli lite snabbare vad gäller att springa. 

 

 

 

Vanligtvis springer han en väldigt rund och hög galopp som inte är så snabb, men här börjar han dra ut lite på den...

 

  

 

Han drar ihop bättre också...



Här far han över krondiket....




 

och närbild.



Att gå i diken är också skoj.



  

Johan och Zack springer över plöjseln.






 




  



  

Kolla lersprutet. Han fick duscha när han kom hem...  



 

   

Inte helt lätt alltid.



Och så lite "bergsbestigning".






 

Vad tycker du jag ska göra nu, matte????




 

Kampkompisar



 





 


 




 




 





 





Kolung efter kamplek.




  

Ibland så...



Busfrön




  

Prinsen



  

 

Mina älskade lortgrisar.

 




Av Ann-Louise Ryrvik - 22 februari 2012 07:35


Det är sportlov denna vecka, så stora prinsen är hemma. Nå´t ska man hitta på. Vi började med att åka på babysim. Jag har lite svårt för kollektiva baljor, men det har inte familjens killar. De kastar sig med liv och lust in i marinaden.

Det var första gången som Erik babysimmat och det lär bli fler. Han tyckte det var så kul och det tyckte Gubbe och Prinsen också. Jag tog lite bilder förstås...





 




  




    







 




  




  





 




   När mina små russin hade torkat och utfodrats åkte vi (jag, Johan och Erik - Gubben skulle på vift) till Havets Hus för att studera fler blötdjur.



Erik är förtjust i firrarna hemma och var lika glad i dessa.



     








Med stora ögon tittar Erik på stora fiskar.







  

 




  



    


 

Vacker men verkade inte vara någon skicklig simmare...



  

Vacker.


  

En kopia av sillkungen som flöt iland vid kusten för några år sedan. Denna var tre meter lång men de kan bli elva (11m!!!).


  

Skön uppsyn.



 

Johan hjälper Erik att se bättre.



 

Möjlighet att titta och klappa.



 



 

Havskatt



    

Sedan jag börjat mitt klickerträningsprojekt med fiskarna hemma har jag fått en helt annan syn på fiskar. Just dessa havskatter knep mitt hjärta. De verkade söka tröst hos varandra precis som mina O:n gör om de blir osäkra och rädda.



Matning av hajar och andra fiskar....



   

och matning av Prinsar och hungrig mamma.



 

Johan chillar lite.



På väg hemöver svängde vi förbi brukshundklubben i Lysekil. Bäst att passa på när man är ute och åker. Det var vårväder ute och bilens termometer visade +7  grader och t.o.m + 8 i Uddevalla. Härligt!!!!

På brukshundklubben blev det väl lite allmän lek och härjning. Det finns mycket att göra. Måste igång med den ordentliga träningen där också och inte bara flumma runt och göra ostrukturerade grejer som jag råkar tycka vara kul just då. Mitt problem är att jag inte är så prestationsstyrd eller "jag ska visa vad jag kan styrd" utan snarare styrs jag av sånt som jag tycker är roligt just för stunden. Sån´t jag är nyfiken på och sån´t som bara faller mig in. Varje dag är ett finger i luften för att känna vartåt lustens vind blåser. Kul för mig, men ger fasen inga resultat. Ska se om jag kan skärpa mig lite.




  

 



Hemma blev det lite mer vattenjobb då det blev lite grejande med fiskarna, men det hittar ni på http://oscarfisk.bloggplatsen.se  för jag orkar inte skriva en gång till.


Ha de´gött!!!!

Av Ann-Louise Ryrvik - 18 februari 2012 13:56


Var nyss inne på facebook och kollade allas statusuppdateringar. Det var sökträning, ridhusträning, ridturer och alla andra möjliga aktiviteter. Då kröp det dåliga samvetet på. Jag har inte gjort något idag. INGENTING. Jo, förresten, jag har kört ett par små pass med Danny II och filmat lite, men annars inget. Usch så usel man känner sig. Oseriös och bara en glidare... men ser ni - sen kom jag på att jag vägrar känna dåligt samvete.

Idag ska jag göra INGENTING! Absolut ingenting! Det är lördag, det är snöglopp, blåser ganska bra, jag är strandad med Erik och jag är kanske främst LAT.

Helt ogenerat ska jag bara sittta här i köket, käka lite saltade pumpakärnor, dricka lite kaffe och titta ut genom fönstret på dropparna som rinner längs dem och på snön som successivt blir mindre och mindre. För jag vet det kommer dagar när solen skiner, humöret är på topp, man är pigg som en lärka och träningssugen utan dess like. DÅ ska jag gasa, men nu ska jag bara mysa :-).


Hämtar en kopp kaffe nu.... ;-)


Nåja, nu sitter jag här igen med en rykande kopp kaffe, sneglar ut genom fönstret för att se om jag ser röken av hästarna. Nope, de ligger väl inne och trynar i sitt stall de också. Annat var det i går och förrgår. Då var det liv i luckan. Det är den tiden på året när hormonerna börjar skutta i kroppen på de kära hingstpojkarna. Det är ett ständigt lekande och stojande.




Milou liten men naggande god ;-)



 
 

Hårresande busiga.



  








 

Här är det lite lugnare - Milou och Loke står och bara myser.


Det är bra att de busar av sig lite. Denna tiden på året är mina hästar som trindast, men sedan går det över och i april är en del av dem "smala som jakthundar", som Emma brukar säga. 


I går började Johans hiphop/streetdance grupp som han går i. Då passade jag på att ta en sväng med Zack på stan. Det är lite nyttigt för jag är ganska slapp med att gå i stan. Det är så skönt att gå i skogen utan koppel och utan andra människor. Zack är dock som ett ljus trot sin ringa ålder. Vi fick en tax hack ihäl. Den korpulente taxen och hens (som man ska säga numer om man avkönar) husse kom i kapp oss. Det går inte så snabbt med en "bonnehunn" på stan. Det ska luktas på varenda kvadratcentimeter av trottoar och snödrivor. Jag försökte få lite mer fart på oss så vi skulle hinna ge fri lejd, men killen o taxen var snabbare. Killen stegade och taxen galopperade. Att Zack är en schäfer verkade de smickrande nog inte bry sig om utan fortsatte i rask takt tills de var 1,5-2 meter bakom oss. Killen ville nog skälla på oss och hunden skällde på oss. Det fick ingen större effekt mer än att det om möjligt gick ännu långsammare eftersom Zack gärna ville titta på taxen och därför fick gå baklänges. Matte var såååå stolt över att Zack inte svarade när taxen skällde utan såg bara glatt och nyfiket på den. Sedan hittade vi ett sido språng där vi kunde bereda väg åt husse och hund.

Många hundar var det på stan och mycket bra miljöträning.


Här kommer några bilder från vårt rätta element - lande. Helst gillar vi att gå i skogen, men eftersom jag är hänvisad till att släpa med mig barnvagn är det svårt där nu med tanke på snön. Därför blir det landsvägen och grusvägar.





     



Vi matar katterna hos en granne. Här är två av katterna. Strax innan hade de varit busiga och hängde på väggen som uppspikade. Tror att de jagade sina skuggor. Söta!



Man passerar hagarna när man går bort och hem. Säger jag "pip" så kommer de som avlöningar, annars har de lärt sig att det inte är något att bry sig om . Det är så härligt fridfullt i hagen. Alla är sams och umgås fint med varandra. Och alla håller sig innanför staketen - tack och lov och peppar, peppar...

Loke vill inte gärna gå långt ut på gärdet för på den öppna ytan för där blir det ofta häftiga lekar, kappspringningar och sån´t tycker han är jobbigt. Han vill gärna kunna ta lite betäckning bakom något eller kunna ha någon sida fredad. Han står alltid lite längre bort så att han kan sticka om det börjar härjas. Smart kille det där.




Hingsthög, eller kanske hingsstim. Det är underligt att de ska fasen stå på varandra hur mycket mark som än finns. 


  

Lokemannen - en bastant herre.


  

     




Nåväl. Som jag skrev ovan, har jag i alla fall i min lättja kört ett par pass med Danny II. Det skulle filmas hur han simmade i röret. Jag riggade upp min mobilkamera på div. atteraljer och började. Efter några sekunder brakade det till, en hund hade puttat till anordningen, men jag gjorde ett snabbsneglande och såg att allt stod upp. Snabbt jobbade jag vidare med fisken. Han var FANTASTISKT duktig. Simmade som en vessla från den ena sidan av akvariet till den andra via röret. Jag var jättenöjd. Så många repetitioner, i så högt tempo utan minsta miss i 4-5 minuter. När jag bröt och skulle stänga av kameran så... ja då fick jag se att DEN hade ramlat ned. Allt annat som jag pallat upp den med stod fint på plats fast den låg upp och ned på i Eriks barnstol som stod i botten. NEEEEEEEJJJJJJJJJ! Avgrundnd! Så j-la typiskt när man får till något extra bra :-(. Godzilla-vovve! Det fick bli till att skicka ut hundarna i trädgården, rigga kameran igen, kavla upp ärmarna och ta nya tag. Hur kul är det ? NOT! Danny var ju ganska mätt nu också, så det blev inte lika bra med okey. Här kommer filmen:





Mer om fiskträningen kan läsas på http://oscarfisk.bloggplatsen.se om man är nyfiken. Nu tänker jag dricka upp mitt kaffe och sedan börja med nästa fiskbeteende.

l





Av Ann-Louise Ryrvik - 15 februari 2012 23:34


Tjaha. Som kompensation för dålig uppdatering på bloggen kommer här ytterligare en bildbomb. Denna från söndagens skogsutflykt med "la familia". Kanske mest rolig för närmast sörjande men... ja ja...




Erik fick åka på en av pulkorna, medan ved, korv och annat smått och gott fick åka på den andra.


 
 

Erik verkade tycka att det var skönt och tittade sig omkring.



   

Hundarna älskade det förstås. Vi fick passa så att de inte i hastigheten råkade trampa i någon av pulkorna (läs på Erik ;-) ) De är dock fantastiskt duktiga på att inte trampa på någon annan än möjligtvis matte.



 

Jag och hundarna gick först och hittade en lämplig plats...



 

Johan, Gubben och Erik kom strax efter. Det gick inte att dra pulkorna så fort för då ramlade lasten ur (läs Erik igen ;-).)  Här hör hundarna eftertruppen komma.



 

Sedan blev det förstås en stunds - än hit, än dit. Fram och tillbaka mellan oss...

 

 



 

Sista biten bar Gubben Erik. Ha ha det såg ut som en docka där under armen :-). Ser inte så bekvämt ut, men Erik var nöjd.


 

Skönt att sätta sig ned lite i solen...



   

Diva kollar till att allt är okey med pojkarna.

 

 


 

Erik har fått lånat en varm mössa som Johan växt ur, men den var visst inte tillräckligt liten :-9.




 

Ljuvligt att få tända en eld och grilla lite.



 
Korv, bröd och varmchoklad smakar alldeles utmärkt i skogen.

   

Johan njuter.




Erik i sin stora mössa har somnat. Puppis kollar att han andras och mår bra.

 

Diva undrar om det aldrig ska bli någon mat åt henne....

 

 

 

och jodå... Här vankas det korv.



 

Vackra gossar!



 

Johan klättrar i träd.



   

Puppis tittar på.

 

 


 

Skogens tvåbente konung




 

Puppisälsklingen




 

Zackingen



 

Urfällda gullhönan Diva



 

Zack



 

Puppis




 

Zack och Puppis vill ha samma pinne...



 

Naturligtvis fick hundarna gott också!




Av Ann-Louise Ryrvik - 13 februari 2012 22:02


Men jääää-lar så seeeegt det är här. Som jag skrev igår så är det något vajsing med uppkopplingarna. Nu är det så att vi har flera och det verkar vara strul med fler än Tre även om den är sämst. Usch, fy och kräk. I morgon blir det nog inte ens en liten surf för jag ORKAR inte. (Hmmm ganska bra egentligen. Kanske får man något vettigare gjort IRL!!?!) Idag har det varit på plussidan igen och nu känns det himla skönt! Ljusare och varmare = rätt håll. Att bara springa ut och fylla på nytt vatten till hästarna är inget VM längre utan går smidigt och lätt när det inte är fruset i kranar och i slangar. Skönt!




Nåväl. Det har frågats en del om film på fiskträningen. Jag är ju så dålig på sånt där, men idag tog jag mig i kragen och filmade någon snutt. Att jag är helt novis på detta och i kombination med min lysande uppkoppling kan ni tänka er att det tog mer eller mindre hela dagen att få det gjort. Men nu är det publicerat. Heja mig! Heja mig! som lyckades få det filmat och upplagt.


Nu finns dessa både på facebook och på fiskbloggen men tänk om det vore någon stackare som inte fick se dem nu när jag äntligen har gjort dem ;-). Ni skulle ju säkert bli väldigt ledsna fniss fniss....

Här kommer i alla fall mästerverken;



 

Första försöket filmat på fel håll....

 

 

 

Här är det andra försöket och jag har blivit lite mer rutinerad och fått in text i början. Wow.....

 

 

Då detta verkar vara återvinningens inlägg så fortsätter jag väl i samma bana och lägger in några bilder också som redan varit på facebook. Men också några nya för att det inte ska vara alltför tråkigt.






 





 






 





  





 


 






  
En bild speciellt tillängnad Emma... Något i din smak kan jag tro ;-) he he


  

Kvällströtta pojkar!





Av Ann-Louise Ryrvik - 12 februari 2012 17:27


Suck, morr, stöööön. Det är strul med vår uppkoppling eller vad det heter. Ni vet när man ska ut på internet...Man skulle kunna tro att man bor långt bort i ingenstans i den innersta av urskogar och inte där vi bor. I o f s bor vi ju längs vägen in mot "Skogen" så det kanske är därför ;-).

Vi har 3 och det går inget vidare nu. Telefonerna saknar oftast täckning och den lilla plutten som ska låta oss nå världen är lika illa den.  Surt är det som bara den.

Nu är det dock marginellt bättre så jag försöker passa på att göra en liten uppdatering nu, om det fortfarande är någon där ute som kikar in ibland....


Allt traskar på i sina gamla vanor. Erik fortsätter och växer som ogräs. Spännande att varje dag se hur han lärt sig eller upptäcker något nytt.


 
  

På hästfronten intet nytt. De är bara titt- och klapphästar just nu. Så får det vara tills det vita otäcka, kalla och isiga är borta. De däremot verkar leva livets glada dagar. Hormonerna börjar väl ploppa lite för det är ett himla lekande just nu. De håller väl på att trimma sig inför våren och brudsäsongen ;-). De vet nog inte att det inte blir några såna he he.




  




  



  



   


 

Närbild. Mycket tänder :-).

 

 

 

 

 

Vi har några gäng hjortar som håller till i området. Oftast är det en grupp på 9-11 som går förbi bredvid hagarna och paddocken, men nu några dagar har det varit tre bockar här. De har brukat vara en km bort, men de kanske är här och kollar efter hjortbrudarna? Vad vet jag. Fina är de i alla fall och de ger lite underhållning till hästarna också.




  

 

Fnasket verkar undra vad det är för något...




Vad gäller hundarna så är de pigga och glada. I går var jag på Munkedals brukshundklubb och tränade lite med Zack. Det gick riktigt fint. Jag har fått fart på inspringet med apporten och är glad för det. Jag har ju inte kunnat gjort som jag brukat med de andra, utan fått experimentera lite. Verkar bli okey. Började också lite på "huvudet" för framåtsändandet. Det var kallt som bara den, trots att det var +1 och jag kände mig jätteduktig som tränade. Jag MÅSTE ta mig i kragen och gå ut även om det är obekvämt. Jag är nämligen en lat och bekväm människa som vill att allt ska vara trevligt och skönt. 

Sedan kikade jag på en jättetrevlig kallblodstravar tjej där som ville klickerträna lite mer. Ja, matten ville det, fast faktiskt hästen också. Den var så pigg, alert och snabblärd. Så kul!  


Älskade Zack vid brukshundklubben i Munkedal. 


 



Vad gäller fiskarna går det både framåt och bakåt. Danny har gjort rejäla framsteg och kan nu  simma igenom ringen utan någon target. Skoj.

Har dock grejat lite idag, och har väl i den vevan strulat till det lite, för jag tycker han har gått bakåt. Typiskt. Jag har fått önskemål om att filma det och då blev träningen sämre - split fokus. Det är mao inte riktigt tillräckligt säkert än. Fast om jag kan hämta hem och få lite mer flyt så skall det förhoppningsvis inte ta mer än någon dag. I hope...

O:na är jag så benägen att steka vissa dagar... ha ha Nejdå, men just nu gör jag inget med de stora O:na och hoppas att "Lille O" ska komma igång istället. Vill man läsa mer om fiskarna så finns det några inlägg från de sista dagarna på fisk-bloggen.


 




Av Ann-Louise Ryrvik - 11 februari 2012 18:00










  

 






  




 


 




  




  




  




  




  




  





  





  




    





 




 
 

  





 

 


 




 

 

Presentation

Fotoutmaningen 2015

 

Kategorier

Fråga mig

88 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
<<< Februari 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästboken!!!


Skapa flashcards