Denna helg var det Bent-kurs på Hällekis. Efter lite pusslande och jobbande på natten fick jag till det och kunde åka dit och kika. Tjohoo.

Alla har sina vägar, alla har sina ideal och strävansväg och mål. Jag har hittat mitt. Akademisk ridkonst passar mig som hand i hanske. Jag har ett stort behov av att förstå vad och varför. Jag har ett stort behov av tydlighet. Jag måste först med hjärnan FÖRSTÅ vad jag ska göra, sedan måste jag få kroppen att göra det min hjärna vill att den ska göra, för att sedan "känna" saker i kroppen som skickas upp som bekräftelser till hjärnan. Att utgå ifrån "känsla" är för mig svårt eftersom det är svårt att veta hur det ska kännas och utifrån det sedan lägga på grejerna som gjorde att det händer igen... Där är man så olika och man lär på olika sätt.

Det jag gillar med den akademiska ridningen är att det just är en pedagogik som syftar till att man ska lära sig själv så man blir oberoende av att ha någon som säger till en vad man ska göra. Man ska förstå.

Bent pratade bl.a om att som konstnär måste man först lära sig sitt hantverk. Jag försöker lära er ett hantverk. Hur redskapen fungerar och sedan måste man öva. En bra hantverkare är inte illa. Den kan använda sina redskap och förstör inte materialet. En konstnär kan plocka fram ännu lite mer och ännu lite extra.

Måste tillägga; Lite roligt är väl att Saxo, den borkfärgade frederiksborgshingsten nedan, väl var klassad som oridbar när Christoffer köpte honom...(Jag tror han var sex år då.) 

Denna helg pratades det om biomekanik, hjälpgivning och pedagogik, men också om trehjulingars menlighet för ridningen ;-). Mycket tanke låg också på hur hästen uppfattar oss som pedagoger. Att hästen är vår elev och hur man behandlar elever för att de ska blir så vackra och ståtliga som möjligt.

Pudelns kärna är att "två själar ska vilja, det två kroppar kan"

Jag börjar ana en gnutta om ett hantverk, men det är svindlande mycket som jag behöver lära. Nu gäller det att få kroppen att göra det jag vill att den ska göra, för att så småning om få lite känsla. Jag ser fram emot detta jobb såsom enormt boostad nu.

Ps. Jag hann shoppa lite också. Först en t-shirt och en fleecejacka på gårdsbutiken.

Enormt mjuk, puderrosa, grått foder och stor varm krage.  

På hemvägen svängde jag förbi Odal för att köpa hundmat och kom hem även med en sadelkärra. Ska bli skönt att slippa släpa den på armen ned till paddocken.