I går var det dags för semla igen. Mmmmm.... Annika hade med en jättegod från Ritz.  Smaskens. Undrar vad en semla om dagen får för konsekvenser för rondören ;-). Gott är det i alla fall. Om det är en god en. Det är det inte alla som är, så man får vara noggrann.

Diva höglöper och jag passade på att testa hur Z kunde koncentrera sig trots det. Annika lade ett litet spår och så körde vi ett upplet med bara Annikasaker. Det gick busbra. Såg ingen skillnad på  honom alls.

En annan liten intressant grej dök upp. Han sprang därute och jag tänkte ta en bild även där, då fick han syn på mig och sprang in till mig. Gjorde det en gång till och samma sak. Aha! kamera = springa in och få belöning. Det har liksom följt med i situationen. Jag tar ju ofta kort på Z. när han springer inåt med föremål. Det har alltså blivit lite av en inkallningssignal. Man lär dem inte bara det man tror man lär dem... Viktigast är dock att han springer in UTAN kamera och det gör han :-)

Pojken har lärt sig springa. Bra. För det har han inte haft så lätt för. (Och då menar jag springa fort, för det är klart att han kan springa...)  

Efter uppletet och när vi gick tillbaka busade A rejält med honom och han var helt i det blå av bus. När vi kom fram till stället där spåret gick tänkte jag att detta blir intressant för han var bra varvad.

Jag satte på honom sele och lina och släppte på. Inga problem. Full koncentration. Tog upp spåret fint och gick det hur bra som helst. En rolig grej är att man kan se när spåräggaren tagit stöd i någon gren eller så, för det kollar han upp. Det är ju inte lätt för honom att veta vilken träbit med vittring som är den han ska ta när han känner det i luften, men han verkar gallra bort grenar på träd i alla fall :-)

Fan va bra han är!! Riktigt bra. En förare på den hunden och det skulle gå riktigt bra ;-).

Sen var det dags att skruva ihop Eriks julklapp och testköra. En WiggleKart. Ha ha så skoj vi hade.  De håller för 105 kg så det var riskfritt att leka ha ha ha.