Direktlänk till inlägg 11 juni 2013

Upp som en sol och ned som en pannkaka del 1

Av Ann-Louise Ryrvik - 11 juni 2013 19:45



Häromdagen red jag mitt bästa pass ever på Loke. Ja gott folk, nu ska ni inte tro att det var något märkvärdigt utan snarare väldigt basalt, men dock! För oss var det dock ett stort steg framåt.

Nu har jag ju inte uppdaterat denna blogg på länge så jag får dra en sammanfattning.

 

I grunden är jag en unge som hasade runt på alla granngubbars kallblodstravare utan att kunna något. Att de släppte iväg en!?? Kunde ju ha gått precis hur som helst. Och att hästarna lät en rida på dem! Hit och dit, överallt i full galopp. Ibland ramlade man av men då stannade de snälla hästarna och man kunde kravla upp igen. Nu när man tänker på det idag så är det otroligt. Jag antar att de aldrig varit suttna på förut ens.

 

När jag blev äldre började jag rida på ridskola och där harvade jag runt många år. En period red jag två pass i veckan plus en privatlektion nästan varje. Red man ordentligt var man svettig och hade tämligen ömma muskler i armar och nacke :-( . Man jag visste inte bättre. Sen var det till att vara medryttare och ha hästar på foder. Den ene galnare än den andre. Roligt var det och odödlig var man - eller trodde man i alla fall. Hoppa gjorde jag gärna och kravlade mig väl över hinder uppåt 1,40 - 1,45. Hoppade terrängbanor på 1,20. Murar och vattengravar.

 

Nu är man gammal och har förstått lite. Nu kan jag fasen inte rida längre efter någon ordning. För det första så har jag förstått att man inte kan hålla fast något man sitter på, det gör en lite ödmjukare. Jag har förstått hur inlärning fungerar och kan häpnas över att hästar fungerar överhuvudtaget som de ofta tränas. Jag har insett vad min kropps små, små ändringar påverkar hästen och dess balans och vill heller inte själv hålla balansen genom att hålla mig fast i tyglar och knipa med benen. Åldern har nog omdisponerat kroppen och den eventuella balans jag en gång haft är borta ;-P. 

Jag har kommit så långt (kan jag tycka) att jag inser att jag inget kan. INGET! Och det kan vara starten på något bra.

 

Det är m.a.o bara att börja om från början. Jag har ju haft en grand tour under något år och kikat på olika tränare. Allt från Craig Stevens, Anja Beran, Piet Bakker, Andrew McLean, Manuel Fernandes och Bent Branderup och många fler. Många så bra men det som passade mig allra bäst var den akademiska ridkonsten (för pedagogiken gentemot häst och ryttare och att jag gillar hästarnas form) och Christoffer Dahlgren (för hans pedagogik, hans förmåga att sätta kriterier som även en velourklickertränare kan orka med ;-) och hur vakna och aktiva hans egna hästar är) . Under detta år är tanken att jag ska gå alla fyra stegen i hans intensivutbildning. Tjohoo!

 

Två av stegen har avlöpt och jag tränar flitigt, men det är mycket att hinna lära in både för mig och för mina hästar. Det är ju lite "blind leder blind". Å andra sidan så är inte slutprodukten det väsentliga för mig. Det är nuet och att vi har roligt medans vi övar. I o m det så har vi heller inte så bråttom och inte heller något behov att "prestera" gentemot någon annan. Jo till viss del måste jag prestera, jag måste öva på det jag lärt mig de första stegen för att kunna hänga med på nästa steg. Detta är mycket bra för då får jag lite mer "verkstad" och ser till att träningstiden inte äts upp av annat såsom familjeliv, jobb odyl. Det innebär att jag går upp tidigt på morgonen för att vara säker på att jag får min tid. Oftast klockan 04.00 Då är jag oftast klar när resten av familjen vaknar vid sju.


   




     

 
ANNONS
 
Ingen bild

Maria Y

12 juni 2013 20:10

Crazy Woman! Då menar jag bara det där m kl 4...

Ann-Louise Ryrvik

12 juni 2013 20:17

:-)
I know!!!

 
Karin

Karin

12 juni 2013 21:51

Hm, du har ju lärt mig helt fantastiska saker...men kan du lära mig att gå upp 04?? Hur gör man?? Klickar man sig själv då med kaffe och bulle?? Eller är det meningen att det är så roligt att rida så man lyckas?? Och om man nu skulle lyckas...hur håller man sig vaken resten av dagen?! Hoppas vi ses snart :-)zzzzzzzzzz

http://www.ryttarutveckling.se

Ann-Louise Ryrvik

12 juni 2013 23:04

:-)
Förstärkaren är utvecklingen :-). Pga att man hinner träna, så går det bättre. Går det bättre och framåt blir det roligare att träna, vilket gör det roligare att skutta upp :-) Kanske lite Preemack där !? ;-)
Hahaha
Ja det hoppas jag att vi gör!

 
Ingen bild

Lena N

12 juni 2013 22:22

Vad har hänt? Förr gick du och la dig vid fyra ;-)

Jag gillar dina tankar om att ha roligt och njuta för stunden, jag känner lite på samma sätt med nya valpen Bessie. Konstigt vad man ändrar fokus genom åren...

Ann-Louise Ryrvik

12 juni 2013 22:58

:-) haha
Nu börjar du bli lite glömsk Lena :-).... Jag gick ALDRIG och la mig förr ;-) haha.

Visst gör man!?!! Man får perspektiv på saker och deras betydelse.
Kram! Pussa Bessie

 
Ingen bild

Karin

13 juni 2013 08:31

Tror jag skrattar ihjäl mig åt mina associationer och min okunskap. Jag vet ju såklart inte vad "Preemack" är - så jag gissade typ åk till en Preem-mack och köp en kaffe och macka. Så fel jag hade - jag googlade och lärde mig något nytt igen, som alltid när man umgås med dig :-) Har förövrigt hittat en ny förstärkare till hästarna "Mini Horslyx" - den är så god så pållarna utan vidare följer med in i trailern. Jippie!!

Ann-Louise Ryrvik

13 juni 2013 09:49

Ha ha ha jag tror jag döör preemmack! XD
Oh vad är Mini Horslyx???? Dags för mig att googla ha ha

Kram på dig Karin!!

 
Lyckoprickar-anna

Lyckoprickar-anna

13 juni 2013 08:31

Bra skrivet.

Kul att få följa er utveckling!

Jag ska själv kicka igång med inridning i sommar. Som tur är har jag hjälp. Jag faktiskt inte suttit på en häst på över ett år... så visst kommer det att bli spännande!

http://www.lyckoprickar.se

Ann-Louise Ryrvik

13 juni 2013 09:48

Tackar!!! Sedär. Ja det kommer när det är moget. Vet hur det är med ovanan. Jag har ju eg. inte ridit ordentligt sedan, tja, innan mitt halvblodet Triano dog för 15 år sedan. :-P

Ska bli kul att höra rapporter från era bravader också!!

Kram kram!

 
Ingen bild

ari

13 juni 2013 09:38

Åh, vad kul! Jag har gjort samma tappra försök med Christoffer under sommaren 2011 men kunde bara inte få till det med träningen. Dvs att jag fortfarande prioriterar andra saker..och jag hade hoppats så mycket att kurserna med Christoffer skulle ändra på det och att jag skulle få tillräckligt med inspiration för att träna hemma (och det är inte Christoffers fel ;-)).
Jag önskar dig all lycka och motivation, det kommer blir så bra för dig och dina hästar!!

Ann-Louise Ryrvik

13 juni 2013 09:46

Ja. Jag tror dock att det är lättare som jag gör nu. Det är fyra kurstillfällen á en vecka fördelat över året och då hinner man mer..

Ja det tror jag. Jag får en trevlig grund och sedan försöker jag göra den så klickermässig som möjlig.
Tack!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Ann-Louise Ryrvik - 21 januari 2015 16:47


  Nu är första "spadtaget" taget och de gamla husen är i förvandling... Snacka om renoveringsobjekt!   ...

Av Ann-Louise Ryrvik - 17 januari 2015 19:45


  Kompis the Cat! <3

Av Ann-Louise Ryrvik - 17 januari 2015 08:38


     

Av Ann-Louise Ryrvik - 16 januari 2015 21:23

  Denna vecka har det varit etapp 2 på instruktörsutbildningen i Nose Work. Jättekul.  Det var kul att träffa alla igen och se deras utveckling och höra deras berättelser om sina testelever och deras framgångar. Sedan förra träffen har vi fått tr...

Presentation

Fotoutmaningen 2015

 

Kategorier

Fråga mig

88 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7 8
9
10
11
12
13 14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästboken!!!

Följ bloggen

Följ Häst och hund med Blogkeen
Följ Häst och hund med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se