Alla inlägg under juli 2014

Av Ann-Louise Ryrvik - 27 juli 2014 21:40


Första dagen var vi där lite tidigare för att lyfta ut de sista grejorna. Sen kikade vi lite på invigningen. Vilket roligt initiativ. Två dagar med trevlig ridning och god stämning.


Här  har Christofer uppvisning på Saxo.

 

   

Emma i montern. Welcome to the dark side we have cookies!!! Moha ha ha

Vad gör man inte för att locka dit några själar.

 

 



   

Katrin Wallberg hade sitskurs.


   

Mina stand-in solglasögon var till nytta. Strålande sol och 33 grader.

 

 


Så mycket roligt folk vi träffade och pratade med. Både goda vänner, gamla bekanta och nya bekantskaper. Trots värmen var alla vid gott mot. I slutet av dagen var nog det mesta som kunde svalka slutsålt. Glassen var definitivt slut, så ock bubbelvattnet tror jag. 

När klockan var sex och dagen var slut var vi gott mosiga. Skulle vi åka och duscha först? Vi hade för avsikt att åka ned på puben och käka. Det skulle vara något jippo där förutom slottsmiddagen. Den hade vi räknat ut redan hemma. Vi trodde oss vara för trötta för att sitta och äta fint vid kristallglas och linneservetter. Pubkäk verkade mer lämpligt. Nu var vi tveksamma att vi skulle orka vänta tills dess. Vi hade taget en liten hamburgare till lunch det var allt. Vi beslöt att återigen åka till Flen för att försöka få RIKTiG mat denna gång. Nu kunde det väl knappast vara stängt.


Denna gång hittade vi faktiskt en i centrum som verkade okey. Uteservering med parasoll och bl.a entrecôte på menyn. Jag reagerade dock på att det var en väldigt blandad meny och att det var väldigt billiga priser. Billigt - oroväckande. Vi var dock sugna på en köttbit så vi beställde, sedan gick vi ut och för att sätta oss i den sköna skuggan. Presis när vi skulle sätta oss ned hörde vi från bordet bredvid. - Ni får ta ut detta också!!! Och så "denna gång provar vi något vegetariskt".... Det visade sig att paret på bordet bredvid hade beställt in först en kötträtt som var oätbar och sedan ändrat till en ny. Den likaså. "Oxfilén" hade varit så seg så att den fjädrat tillbaka som ett gummiband och skickat sås över mannen.... De fick in en sallad istället. Tredje gången gillt, och bytte sitt röda vin mot vitt. Ett vitt vin som var varmt, som de bytte mot rosé som faktiskt var kallt. Jag och Emma satt helt perplexa och insåg vilken katastrof vi var på väg mot. Trots att vi tyckte det var enormt pinsamt så sprang vi in, efter samråd med det olyckliga paret, och fick stoppa kötträtten och istället fick det blir... suck!... pizza. (Jag som egentligen inte är så förtjust i pizza. Men vad gör man?) Den var faktiskt god och vi mumsade på medan vi konverserade med paret bredvid som var riktigt trevliga.


När vi väl kom till stugan var klockan ganska sen. Vi tog oss varsitt glas rosévin och satte oss i trädgården innan vi skulle duscha. Gårdsägaren kom förbi och han var jättetrevlig. Vi pratade en god stund med honom också. Nu var vi trötta, slitna, började svalna av efter en hiskeligt varm dag och... motivationen att stressa och cykla ned till hästcentret var på noll. (Vi hade dessutom svängt förbi innan vi åkte till stugan för att se om det var något skoj på gång, men det var helt dött då.) Det slutade med mer rosé, mer tjöt i trädgården och ytterligare ett samtal med godsägaren. För att nyttja våra medsläpade cyklar så körde vi runt lite och kikade på den stora fina gården och omgivningarna runt. Ladugården hade hört till slottet och var gigantisk. Ekarna var stora och hästarna många. Det var ca 25 hästar där såhär års och på vinter var det runt 30.


 

Uppvärmning eller snarare avvärmning....

 


 


Dag två rullade i samma takt som första dagen. Lite, lite svalare var det kanske, men det var marginellt. Jag smet iväg och kollade på damsadelridningen. Det var fräckt. Väldigt fint ridet, klass över det och ett fint halvblod. Shoppade lite, sålde lite och pratade med massor av trevliga människor. 

Efter att ha rivit montern gav vi oss sedan av. Det var väldigt skönt att komma hem kan jag säga. Borta bra, men hemma bäst. Speciellt om man har tillgång till AC inne och en liten pöl att plumsa i när det är varmt... Riktigt, riktigt skönt.

Kommer vi att åka på ARena 2015. Absolut om inte som utställare så i alla fall som besökare.

Av Ann-Louise Ryrvik - 26 juli 2014 21:30


När vi anlänt till Sparreholm åkte vi direkt bort till vår stuga för att lasta av cyklar och lite andra grejor. Vi hade turen att fått hyra världens sötaste lilla stuga. Den låg på en gård på Ramsberg, 2 km från där vi skulle vara. (http://www.ramsberg.n.nu)  Perfekt cykelavstånd, men på plats såg vi att det var rejält backigt. Nåväl, det skulle ju gå fint.

Vi lastade av och lastade in i stugan och åkte sedan ned till Sparreholms hästcenter för att bygga montern.


   

Böljande hagar med "sparbanks-ekar" och betande hästar.   



Nere på hästcentret var byggnationerna i full gång och det var en riktigt trevlig stämning. När det mesta var iordningställt åkte jag och Emma till Flen för att köpa någon slags mat. Lagad mat. Vi var hungriga som vargar. Vi hade ätit en halv banan till frukost, en macka vid 11 och så lite godis. Vid infarten passerade vi en korvmoj/pizzeria som vi såg var öppen, men eftersom vi ville ha "riktig mat" åkte vi vidare. Vi körde runt, runt i Flen. Allt var stängt, allt var mörkt, allt var dött.... halv tio en sommarkväll. Statoil och en annan mack plus korvmojen hade vi att välja på. Det fick bli korvmojen. 


 

Flen by night ;-)

 


Det fick bli pizza. Och eftersom det stängde några minuter senare dvs klockan 10. Så fick vi lasta i pizzorna och åka hem till stugan. Inte helt fel när vi väl var på plats. 


   

Öl och pizza #gott

 


Av Ann-Louise Ryrvik - 26 juli 2014 10:30


Så då var man hemma i väst igen. Det har varit några härliga dagar. 

På tisdagen kvicknade jag äntligen till och insåg att jag hade massor att förbereda innan det var dags för ARena 2014. Men med hjälp av kontakter, goda vänner och lite flyt så fick jag allt fixat under tisdagen. På onsdag morgon hämtade jag upp Emma. Först hade vi inte tänkt ge oss av så tidigt eftersom vi inte hade tillträde till utställningstältet förrän på onsdag em/kväll, men vi beslöt oss för att ändå åka vid åtta för att slippa stressa. Bra var väl det för vi hade fullt sjå att få med oss cyklarna. Först var min cykelhållare för smal för att även få med Emmas. Sedan fick vi bytt till Emmas nya hållare. Den krävde att man skulle montera på en stång på hennes damcykel. Den fick vi inte till. Emma är envisare än mig, men till slut var hon besegrad. Och fick byta ut sin mot hennes gubbes - som redan hade stång. Min lilla pluttecykel gick ju att kasta upp hur som. Vi var inte redo för avfärd förrän närmare tio.


 



Det var nog bra att vi åkte när vi åkte för klockan var sju när vi kom fram till Sparreholm. Låter ofattbart men hade sina förklaringar. Först Rattugglan och fm-macka, sedan andlig spis på Konst på hög (http://kph.kumla.com) i Kumla, världslig spis på Systembolag och outlet i Vingåker, matshopping någonstans (kommer inte ihåg var) innan Flen. 


Konst på hög var riktigt kul. Jag skulle ju aldrig själv fått för mig att åka dit, men Emma som varit där förut tipsade och vi passade på att göra ett stopp. Kändes som om vi vore i ett annat land, typ Egypten. 100 grader varmt (eller i alla fall dryga 30) och torrt som fnöske med brunbrända växter. Vissa områden var så heta underifrån att det var skållhett när man kände på marken.


 




 

Vissa konstverk förstärkte känslan av att vara i ett annat land.

 


        



 



 



 


 



 



 



 



 


 

Denna var ju gôrrolig. Inte länge sedan jag var i Hollywood och kollade skylten där. Här fanns en likadan fast med texten Johansson =D



 



 

Detta konstverk fick mig mest att känna... varför? :-)

 


 



 



Vingåker factory outlet har man hört talas om men aldrig heller valt att uppsöka. Nu var vi motiverade att besöka Systembolaget i Vingåker och ta-da där stod en skylt till området. Eftersom vi hade gott om tid kikade vi in. Vi tog fyndladan och skobutiken först. Inget som lockade mer än till skratt....



   

Häftiga, men "inte riktigt jag" kanske :-)

 


Slutligen gick vi in i stora butiken - med tämligen lågt hopp. Men där. Där gick jag igång. Henry Loyd, Helly Hansen och annat smått och gott. Naturligtvis föll jag pladas för en tröja och en jacka - som den jackoman jag är. Ett par solglasögon fick det också bli eftersom mina Willy Wonka glasögon är på villovägar :-). 


 

Det börjar bli fullt i bilen...




 Var tvungen att lägga upp en bild på världens grönaste bananer, jag såg på vårt provianteringsstopp.

Syns inte riktigt hur gröna de var på mobilbilden, men de var gröna som ärtor :-P Huuuu....

Av Ann-Louise Ryrvik - 16 juli 2014 23:45


....Johan och Erik i skogen gick. Å pappi, å vovvarna, å mammi... Det är bra så här års. Som ett Kinderägg. Hundpromenad, umgås med familjen (alla orka och vill gå med för vädret är bra), plocka blåbär och plocka svamp. Allt på en gång. Passar mig fint. Jag gillar effektivitet.

Ser på bilderna att de är klädda i rätt färg också för bärplock. Blå! =D







  


 



 








 


 


  

Träsktroll <3

Av Ann-Louise Ryrvik - 15 juli 2014 23:30

    


I fredags damp det ned ett litet brev där det stod att jag missat att besikta bilen och jag hade körförbud. Hoppsan, attans... Tiden går alldeles för fort. Jag har tänkt på det flera gånger men så rullar dagarna. Som tur var fick jag en tid för besiktning redan idag, tisdag. Jag tog Johan med mig som sällskap. Vi anlände just in time, och besiktningen var snart gjord. Det var bara bra med allt. Sköönt.


Vi hade inte ätit någon frukost så vi var tämligen hungriga och letade fatt i ett fik och köpte varma panini. Mmm Mätta och nöjda begav vi oss ut på stan och shoppade ett par skjortor och en tröja till Johan och otippat en jacka till mig. Jag är ju jackoman som många av er vet. Det var dags att sticka vidare, men innan vi lämnade Alingsås, som ju är Sveriges cafétätaste stad om jag inte missminner mig, så var vi ju tvugna att pressa ned något litet på anrika Ekstedts bageri  http://www.ekstedtsbageri.se/. Det ångrar man inte även om man rullar därifrån sen :-).



 




 

Sötast katten kom och verkade försöka imponera på Johan med sina klösbedrifter på trädet. Klöste, kikade, klöste lite till, kikade lite till....




 


... och hamnade så småning om i Johans knä, med ett visst intresse för kakfatet.



Sen drog vi vidare till Trollhättan för att slutligen hamna i Uddevalla. Jag skulle lämna in min dator till Elektronikhuset för att få den fixad och det var bara butiken i Uddevalla som hade hand om Mac. (Så nu sitter jag och slår på gubbens pc :-(. Inte ledsen att jag bytte :-) ) Nu var vi sugna på glass och när vi nu ändå hade för att lämna in datorn där var det lika bra att fika lit e ;-). Ha ha. Mycket fika blir det, men nu får det vara slut på det.... i alla fall ett par dar ;-).



 

Johan valde Lejonet & Björnen http://www.lejonetochbjornen.se/ och jag tog Yoghurtglass med jordgubbar och vit choklad. Mums allt sammans, men Johan valde nog bäst.



Här kommer en liten film jag gjorde för några dagar sedan. Det var dag två med projektet snurra. Tycker att han är redig. Han snurrar tydligt åt vänster. Jag har inte gjort något sedan dess, men ska försöka få honom att ligga stadigt högre upp, lite som jag hade med Gustav.


(Om inte rutan nedanför fungerar;

https://www.youtube.com/watch?v=yRtCnzTeiVM&list=UUmk5cQgFO1XUl83tVR69hCQ  )




Tack å hej leverpastej!







Av Ann-Louise Ryrvik - 14 juli 2014 21:56



Snart har hela sommaren gått och jag har verkligen legat på latsidan med hästarna. Inga regelbundna tidiga morgnar.  Peter har varit mycket iväg på jobb också, så det har inte gått att jag gått ut tidigt och när han väl varit hemma, ja då har jag varit så sliten så jag inte orkat. Det har blivit en del på förmiddagarna innan bromsarna kommit. Sporadisk träning, men ingen strukturerad och regelbunden. Jag har heller inte riktigt haft motivation.

Nästan hela förra sommaren var redig och var uppe runt fyratiden oavsett om jag var trött eller inte. Bara man väl börjar blir det snart en vana, och i fjol hade jag dessutom kniven på strupen. Då gick jag ju Intensivveckorna hos Christoffer. 


Så idag så skruttade jag upp klockan 4.00 för att ge mig hän. Kikade ut för att kolla om hästarna kommit hem och det hade de precis gjort. För de höll för fullt på att störta ned i halmen som  blobbar. Inte kunde jag ge mig ut och köra igång med dem innan de fått sin lilla slummer. Vid 4.30 kikade jag ut igen och då var de på benen och jag gav mig ut. Som kick off och för att slippa kånka sadlar och prytlar beslutade jag mig för at det fick bli kapsoner och korta resp. långa tyglar idag.


Hästarna var jätteglada och vädret var underbart. Mest underbart var dock att Cazal var sitt vanliga jag.

Cazal och Loke fick traska runt med korta tyglar, pretantiöst - "arbete vid handen" och Milou fick gå före med långa tyglar - som pretantiöst kallas detsamma "långa tyglar". 


Edipo - Fnasket fick bara leka idag. Jag orkade inte traska mer ;-P. Lite runda konen, lite hantering, lite target, lite löslongering och tja lek.



           

Loke står och köar igen. Hoppas väl på en repris ;-)


Runda konen tycker jag är lite ballt. De flesta tror jag inte förstår hurpass "svårt" det är. Det är inte helt enkelt om man vill ha avstånd och tempo. Det är tämligen enkelt att få stillsamma och stationära beteenden, men att få en rejäl tempoladdning både iväg och tillbaka UTAN att jaga och tvinga hästen. Så den är jag nöjd över. 


           



Loke mannen måste också få bara på bild. Han är ganska fin i hullet nu. Att pälsen är som kortast gör ju också susen. Han har ju "kraftig benstomme och är lite fluffig i pälsen" ;-) ha ha ha

I dag var han så följsam som den bästa danskavaljer.



 

De är alltid svårt att ta bilder på häsarna. De ska vara I kameran :-).





Nähepp, nu ska jag förbereda mig inför ytterligare en tidig morgon. Jag har ju några veckor kvar av sommaren. Sent ska syndaren vakna. Go´kväll!!!

Av Ann-Louise Ryrvik - 13 juli 2014 22:21


Två månader sedan förra inläggen. Suck! Att det ska vara så svårt att skriva några rader. I o f s är väl bloggarnas tid förbi, men det är lite kul ändå. Lite som jag skrivit i tidigare inlägg, lite av en dagbok för sig själv. Sedan kan de som vill kika in.


I dag kom hovslagaren. Han skulle ha varit här i början av veckan men han var lite krasslig då. Först ut var Loke. Det rullade på som vanligt. Så också Milou och Edipo. Speciellt Edipo går från klarhet till klarhet när det gäller hantering. Från att ha varit som ett vilddjur, så är han riktigt samarbetsvillig och låter sig fint hanteras av hovslagaren. Kul!


 

Loke i väntans tider...



 

...får knapra på lite sly.

 


Cazal var lite stissig idag. Ovanlig för att vara honom. Jag vet inte om det var blåsten eller bara fel dag, så medan hovis pysslade med hovarna så matade jag på ganska bra med godis. Jag råkade ha en påse i fickan och matade på av den. Det var inte så att han trampade runt, men var lite dragig i benen och med tanke på att hovis varit sjuk ville jag att det skulle vara så stilla som möjligt. Jag, hovis och gubben pratar och om ditt och datt, och plötsligt "frös" Salle till. Jag förstod direkt att något skett, och jag förstod direkt VAD som skett. Salle hade plockat i sig den konstanta matningen av pellets men inte svalt som han skulle i sitt något uppvarvade tillstånd. FAN! Det hade fastnat i strupen! Foderstrupförstoppning, eller i alla fall fastnat foder i strupen.


Han verkade inte väldigt berörd, men något. Rann lite slem ur näsan och det lät ur strupen. Fan, fan, fan! Jag ville klippa till mig själv. Så tanklöst! Det vet väl vem som helst. Normalt sett brukar jag mest ge morot eller varva, men nu råkade det bli så att jag stod och matade torrpellets! Idioti! Spöstraff! Kölhalning! Tjära och fjädrar i en tunna nedför Niagarafallet! Ja, jag lovade mig mycket!

Ringde vetrinären omgående, men gick inte att få fatt i någon. Det var ju söndag och jourhavande hade väl något på gång redan. Pratade in meddelande på telefonssvararen och sedan ut och massera strupe - kände inget, men han var fortfarande konstig, flemade och det kom lite, lite slem ur mulen och mun. Sedan gick vi en promenad. Det kan ju lösa krampen. Vi gick rejält offroad för att "leda upp" huvud och hals. Över stubbar och stenar in mellan träden och hit och dit. Hem igen. Ingen större skillnad. Han kunde dock hingstgnägga och det är ju alltid någt. Ringde distriktsveterinären igen och lämnade ett nytt meddelande.


Gick för ytterligare en sväng. Då släppte det. Han började beta, frusta och verkade komma tillbaka till sitt vanliga jag.


 

En tugga klöver. Inte ofta man blir så glad över att hästen stannar och snor åt sig en tugga när man är ute....



En stund efter vi kommit hem efter andra vändan så ringde veterinären. Vi pratade en stund och vi konstaterade att hon inte behövde komma ut, men att jag skulle vara observant ifall det bara var delvis släppt.

Jag gick en tredje vända med honom  för att han skulle få gå och beta lite till, eftersom de hänger i lösdriftsstallet på dagarna. Då passade han och jag på att leta lite kantareller och vi hittade allt lite. Har inte smakat än men det kanske får bli under kvällen. 







 


   

Helt plötsligt blev han lite yster och började skuttelihoppa...



 


 Tur jag satte på kapson och lina för han var rejält yster och fick skutta lite.

 

 

 

   




 


   

Så gott att det gick bra!

 

 



   

Presentation

Fotoutmaningen 2015

 

Kategorier

Fråga mig

88 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14 15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26 27
28
29
30
31
<<< Juli 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästboken!!!


Skapa flashcards