Anna "Lyckoprickar" gav mig en utmaning. Skoj eftersom jag lider av bloggtorka. Vilka som jag ska bolla vidare till vet jag inte än utan får återkomma.

- Each tagged person must answer the 11 questions given to them by their “tagger” and post it on their blog.

- Then, choose 11 new people to tag and link them in your post.

- Create 11 new questions for the people you tag to answer.

- Go to their page and tell them they’ve been tagged!

- Do not tag back to the person who has already tagged you.

1. Minns du första gången du red på en häst? Berätta!

Minns faktiskt inte. Det jag vet att jag redan som liten grät av frustration i bilen varje gång jag såg en häst i någon hage. Nu snackar vi några år gammal bara. Så fort jag tog mig från hemmet cyklade jag till hästar än här och än där. När jag var runt 10 så började jag rida en kallblodstravare. Hon var bork och jättefin. Med henne galopperade jag runt på skogarna och åkte av då och då. Hon vände alltid tillbaka till mig och stod bredvid mig tills jag kravlade mig upp, fick borstat av barr, pinnar och grus och kunde hoppa upp igen. Jag tillbringade all ledig tid hos henne och hennes föl. Gubben som ägde dem hade inget emot.

2. Favoritinspiratör/er i hästvärlden?

Oj oj det är många...och nästan inga. Många är fantastiskt duktiga. Efter att ha gjort grandtour och kollat mycket så har jag fastnat för den som PASSAR MIG bäst.

Christoffer Dahlgren. Han har de egenskaper som passar mig perfekt! Akademisk ridkonst är det som känns bäst för mig både vad gäller synsätt på träning, hur man tränar praktiskt och pedagogiken att förmedla det. Christoffer är noggrann vilket passar mig. En grej i taget i logisk ordning. Han är tålmodig, positiv och glad, engagerad och sedan tycker jag om hans förhållningssätt till sina hästar. Han har har självinsikt och fötterna på jorden. Han kan svara tålmodigt på alla mina knäppa frågor och han behandlar en inte som en idiot även om man inget kan. Det är så mycket "förstå" och inte bara "göra". Detta passar mig. Dessutom sätter han bra kriterier och har bra timing, vilket gör att jag mår bra trots att han inte är någon godismupp som jag.

Bent Branderup förstås.

Manuel Fernandes Var på några kurser som fotfolk när han bodde i Sverige och trivdes jättebra med honom och hans synsätt. Numer bor han i Portugal men håller kurser i Sverige ibland. (Hastigheten i ridningen var dock lite väl hög för mig ha ha ha. )

Piet Bakker; För att han är så otroligt engagerad i alla ekipage och att han verkligen älskar hästar.

Jag har insett att ALLRA vikigast för mig är att man genuint älskar hästen och deras väsen och utför en hästvänlig träning, sedan kommer förmåga att lära ut till mig och i sista hand tränarens egna meriter/skicklighet med egen häst.

3. Har du sparat gamla hästtidningar?

Absolut :-). Tyvärr! Jag tror jag har alla hästtidningar och jag har sparat alla nummer... Ridsport kastar jag i o f s. Den tidningen är både svårlagrad, blir gul och otäck plus innehåller inte så mycket som jag vill gå tillbaka och kika på senare. Jag har nog en fetisch där vad gäller tidningar - prenumererar på nästan alla hund och hästtidningar och så Allt om Trädgård och Illustrerad vetenskap. Hinner inte läsa alla, knappt ens nåt, men alla sparas. Suck! Borde gå i terapi.

I köket just nu. Tidningar av alla slag och av alla åldrar...

4. Mur mycket är maxbeloppet du kan tänka dej att köpa en häst för?

Beror på den aktuella ekonomin och på budgeten. Inköpspriset är ändå den låga posten om man jämför med drift. Därför kan jag tänka mig att betala en del. 100 000 är dock absolut max. Jag tävlar inte och vill ha hästen från den är föl. Då får jag skapa mitt egna lilla monster ;-).

5. Vad lyssnar du på för musik helst?

P!nk, P!nk, P!nk och så lite Danny och så P!nk :-). Är ju ganska enklespårig då kanske ha ha. Men hon är Gudinnan och han en ambitiös, seriös och duktig smällkaramell.

6. Om du lyssnar på radio, vilken kanal väljer du?

 RixFM. Älskar MorgonZoo. Är jag på den seriösa sidan kan det bli P1 ibland. Speciellt om det blivit mycket radiolyssnande och jag hört ihjäl mig på RixFM. Det är ju liksom samma låtar jämt. Bra när man lyssnar sällan. Dåligt när man lyssnar mycket.

7. Något du inte missar på tv´n?

Finns inget jag inte kan missa och inget egentligen jag tittar på. När jag ska somna så sätter jag på TV4 Fakta. Mord, brottsutredningar, cops och sån´t är spännande att somna till.

8. Om du ska unna dej något riktigt gott, vad skulle det bli då?

Då får det nog bli skaldjur. Gärna svenska flodkräftor eller kamchatkakrabba. Fin hummer och fina havskräftor är också nice. Efteråt lite choklad. Gärna handgjorda belgiska praliner. Ska det vara svenska så hittade jag nyss några från Öland med getost i som jag tyckte var jättegoda. Kaffe förstås. Whiskey sen. En riktig rökig en.

9. Om du skulle unna dej något riktigt fint, vad skulle det bli då?

Om vi snackar riktigt unna sig.... så ligger en Schleesesadel (http://webshop.stallrustorp.se/sv/sadlar-schleese/) i pipen. Det blir nog en så´n så småning om. Gott för hästen, gott att sitta i och perfekt för Cazal som ändrar sig i kroppen. Då kan Jeanette (Stall Rustorp) komma och fixa till den =D.

10. Drömresa, något du redan upplevt eller fortfarande drömmer om?

Jag har gjort fyra resor som har satt extra spår.

På första plats måste Island komma. Tre veckor på Island där jag och två tjejer till körde runt på ön. Vi hade sol och varmt hela tiden! Kollade på allt möjligt på dagarna och festade på nätterna. Så vackert land. Så trevliga människor. Så roligt. Valsafari. Västmannaöarna, vulkaner, myvatn, pseudokratrar...

På andra plats Indien. En månad eller något var vi där och jag skrev min uppsats i religion. Fantastiskt. Heliga kor, Varanasi, gather och Taj Mahal.

På tredje plats Syd-Afrika; Hälsade på kompisar och bilade runt. Krugerparken, Savannah (husgeparden), arkeologiska utgrävningar, pingviner och mata giraffer m.m Mmmm längtar tillbaka!

På fjärde plats Egypten; Krypa i pyramider, rida som galningar i öknen och lifta med kamelkaravaner. That´s fun!

Ett ställe jag skulle vilja åka till är Sydamerika och Machu Picchu. Dit går nog min drömresa. Eller kanske Borneo.

11. Vad är det allra bästa med orten du bor på?

Bäst med Skogen är att vi har så go´a grannar i området. I övrigt är det bra med västsverige för det är lite snö här och det gillar ju jag. Hellre regn än snö.

Snipp snapp...

Ett litet retroaktivt inlagt inlägg... Jag hade en massa bilder liggande sedan min andra dags som gräsänka.

Det blev en lång skön vårpromenad med hundarna på förmiddagen. Solen sken och och uppe på skogen var det t.o.m ganska varmt.

En bit upp hittade hundarna ett skojigt dike och vi stannade där säkert en halvtimma medans de fick leka loss och ge järnet. Det är mycket att ha tre hundar och det har sina nackdelar, men i sådana här lägen är det bara så himla roligt. Det blir så mycket aktivitet, kreativitet och glädje så det väger över allt.

Och jag, jag kan bara se, njuta och ta några bilder....

Kommer du någongång kvinna????

Oh vilket fantastiskt kul dike...

Diva

Pinnar är kul

Sjöodjur...

Att hoppa över ett dike är roligt bara i sig. Zack hoppade fram och tillbaka, överdrivet högt, just for the fun of it.

Två pojkar..

Puppis leker sorkhopp...

med en pinne....

Diva undersöker nogsamt jordens våriga dofter.

Puppis passar på att tugga och gnaga på pinne när han och Zack drar i samma...

Zack

Diva

Puppis

Tjolahopp

Puppis

Tur att matte inte är så noga med päls och renhet :-)

Det gick med pinne också!!!! Hurra!

Irriterande han är. Ska vi göra gemensam sak?

Puppis är lite irriterad på Zack som är som en bålgeting...

Uj då... men...

som vanligt låter de mig hållas och pinnen fick jag också behålla. Ha ha  HAAAAA! (De vet ju att jag är en go´ och snäll kille om än irriterande energisk och brötig.)

Ibland delar vi på samma pinne...

Lyckliga och glada beger vi oss hemåt igen :-)

Gubben, Johan och Erik är uppe hos farmor och farfar i Dalarna och jag är helt alena hemma. Nja, allena och allena... Med tre hundar, fyra hästar, elva fiskar och en katt är man aldrig ensam ;-). Inte sysslolös heller.

Nu som gräsänka var det bäst att passa på och greja så mycket man bara kan. De åkte igår kväll och så fort katterna lämnat hemmet så dansade råttan på bordet ;-).

När baklyktorna försvann över kullen så gjorde jag mig en gin&tonic (utan is), lite popcorn i micron (som jag brände) och tänkte titta på en film med Anja Beran (som jag somnade ifrån direkt). Det blev en ganska "tragisk", men förväntat avslut på fredagen. Somnade så snabbt så jag hann inte få dvd:n in i maskinen. Jag hann dock få i mig GT:n och en näve popcorn ha ha ha...

Efter att ha vaknat en gång vid fyra, somnade jag gott om och vaknade inte förrän halv tio. HALV TIO!!!! Hur gick det till. Sovit typ 24h i sträck. Nåväl, efter kaffe och frukost blev det långpromenad med hundarna utan barnvagn och utan stress. Underbart!

Det blir några vändor upp och ned i backen innan jag är redo att gå....

De tre musketörerna.

Lite hästgos på vägen...

Ratata?

Busfrön

Och här luktade det gott...

Ingen räkstjärt.

Hopp

Diva

Lycka är att springa över en lerig åker med en pinne i munnen!

På väg hem

Väl hemma blev det kaffe och lite facebook och sedan hade jag gott om tid att greja med hästarna. Fortfarande har jag lite ont i ryggen så det fick bli lite långa tyglar med Milou och Loke, longering med Salle. Jag hade tänkt långa tyglar med Salle också, men då jag först började med att longera lite så körde jag på det. Han och de andra var så lugna så jag passade på att öva att stanna på lina utan att vrida upp och annat "stillsamt". Fnasket fick göra sitt.

När jag gått över hästarna så var det fortfarande bara eftermiddag, så jag åkte upp till brukshundklubben för att lägga lite spår. Där hittade jag tre trallande jäntor (Bettan, Ninna och Lena). Så trevligt att kunna stå och prata utan att ha någon "halvfigur" som är otålig och gråter. Lena frågade om jag skulle komma förbi hemma hos henne efter min hundträning och som gräsänka kunde jag utan förbehåll tacka ja :-). 

Jag la ett spår på ca 550-600m. Medan det låg till sig blev det lite upplet.

Även spåret blev förevigat med mobiltelefonen...

Upplet och spår gick fint. Sen var det himla skönt att åka upp till Lena och Kjell och dricka kaffe och tjöta i deras sköna uterum...

(Måste bara tillägga att jag ÄÄÄÄÄÄÄLSKAR familjen, men det kan ändå vara skönt att få någon dag helt själv!)

Loke denna en gång så vackre hingst är numer kanske mindre flashig. Aningen tragiskt för betraktaren, men han är nog lika glad. Att gå på lösdrift samt bli valack sätter sina spår...

- Först den enorma manen han hade är ett minne blott. Den nöter han av på grenarna i skogen plus att en del nog försvinner i kel och lek med de andra hästarna. Den är både tunnare och kortare. När jag köpte honom hade han två kakor av tjock man på bägge sidor som man fick lyfta upp för att se hästen. Pannluggen täckte hela ansiktet och den var väl avbetad/avnött längst ned där mulen tog slut....

- Fri tillgång till grovfoder och en kastration har resulterat i en rondör som inte är nådig. Nästa år BLIR det hönät!

- Han var rammsvart när jag köpte honom. Nu när han går ute dygnet runt så slit nog hårremmen mer och bleks av solen vilket ger honom en brun nyans.

Tråkigt, väldigt tråkigt men samtidigt tror jag att han mer uppskattar lösdriften än att vara snygg...

Lite bättre ska det väl bli med diet och mer ridning.

Här kommer en stilstudie av honom från igår taget med telefonen...

Sedär. Nu är det dags för fortsättning efter en god natts sömn. Gääääääsp. I går var jag så trött så jag höll på att somna på riktigt framför datorn. Bäst att avbryta då eftersom jag inte kan garantera vad jag skriver. Det är en gammal studentåkomma. Jag har ju aldrig gjort något i tid så när det var plugga, då var det plugga som gällde. Jobbade nästan heltid parallellt, så det var inte utan att man var lite trött ibland. (Man festade ju en del också hrmmm...) I vilket fall hände det då och då att jag satt och pluggade och nickade, pluggade och nickade till och sedan hade jag hipp som happ börjat drömma och SKREV det jag drömde. Hur galet är det. Det bara seglade iväg... Det kanske inte är så bra när det är rakt ut på webben. Fniss.

Nåja. Jag var på hästarna. Ja, jag har haft några fantastiska träningspass med dem. Avslappnat, harmoniskt och "bra" träning. Måndag var vilodag och så igår då. Då gick det allt sådär. Det mesta gick inte som jag tänkt. Blääääää.... Blir så jäkla besviken, frustrerad och då kan den "dumma Ryrvikskan" ligga och lura. Som tur är så har jag lärt mig kontrollera henne ganska bra. Jag bryter. Slutar. Andas. På något sätt håller jag humöret i schack. Jag skulle inte bli våldsam (numer) men jag skulle kunna bli dumdristigt envis. Det SKA gå! Det är heller inte bra. Det stannade vid aningens frustration och besvikelse. Och lite mutter...

Sedan när man problemanalyserar så kan man nästan behöva ruska om sig själv. SKÄRPNING!!!! Vad tror man egentgligen. Efter lång vila skulle vi prestera t.o.m BÄTTRE än vi gjorde innan. Suck. Och får man lite perspektiv på det så. Liksom HUR viktigt kan det vara att Milou går en diagonalsluta på långa tyglar just denna dag?

Problemet är nog att jag är en livsnjutare som drivs av lust. Nu var jag jättemotiverad och inspirerad att jobba med hästarna strukturerat. Jag lägger upp hur och på vilket sätt jag vill göra. Är så på. Och när det då inte följer planen... ja då kan jag ha svårt att ändra den.

Okey nog ältat om detta. Lite lurigt att skriva om sånt för folk kan missuppfatta rejält, men what ever, man kan ju inte bara skriva om bra dagar.

Lilla träningsdagboken. Försöker vara lite redig nu och skriva. Får se hur länge det går.

(Jag har i allafall skrivit det mesta om fiskträningen sedan jag började i alla fall, och det är kul. Sen för jag inga noggrannare anteckningar utan bara lite löst. )

Erik växer och frodas. Det är en glad skit med mycket humör, lite tålamod och stor envishet. (Lite som sin mamma - suck! Kommer att bli "an handful"!) Har fått två bissingar. De är som små riskorn och han gnager på allt han kommer åt. Gnisslar fint i glasen kan jag säga :-).

För första året sen jag vet inte när, har jag faktiskt sått fröer. Jag köper varje år, men sedan blir det inte av för dagarna går och sedan är det vips midsommar. Här står det lite smått och gott på tillväxt. Kryddorna fick flytta in igen med tanke på frosten. Roligaste jag sått är jordmandel och snäckböna. Sen är det förstås massor av luktärter i olika storlekar och färger.

Måste bara lägga in en Dannybild (Den riktige Danny alltså. Inte fisken ;-) ) från i somras. Mmmmm.... och ett litet fint klipp som hans amazingcrew har gjort till honom, men som han så snällt delade. Den videon är riktigt bra tycker jag. Kolla även om ni normalt sett inte tittar på musikvideor som läggs upp. För detta är ingen sån.... Se och njut! Ha en bra dag!

Tjaha då var det dags att blogga igen då. Dagarna går så fort så det är knappt man hinner. Morgon - kväll - morgon i en himla fart.

Allt traskar på i sin gilla gång. Gustav III  höll på att skrämma slag på mig i går morse. Först var jag uppe och gav Erik välling vid 4-tiden. Då låg Gustav och sov på botten. Han brukar dock sakta simma upp när jag tänder ljuset och så kikar han lite på mig. Inte idag. Efter ett tag ville Erik ha påfyllning och jag fick skutta ut i köket igen. Då låg han fortfarnade nästan helt stilla. Nu blev jag lite orolig. På morgonkvisten hade han fortfarnade inte "piggat på sig". Nu var jag säker på att något var alldeles, alldeles tokigt. Men jag hade nog fel. Han kan vara lite morgontrött ibland, fast inte på denna nivå. Någonstans vid tiotiden simmade han runt i akvariet och jag började  plocka fram grejer för att träna. Då blev han ivrig och sedan så var han på hugget. Åt och presterade efter normalitet. Skönt! Puh!

Hästarna mår bra. De leker en hel del, men är mindre testosteronstinna nu än vad de var för någon månad sedan. Fortfarande tjocka som troll men på nedgång. De brukar vara såpass tunna fram i juni. Funderar på nästa år. Måste nog skaffa hönät ändå, även om jag är lite fundersam över hur bra det kan vara.  Det är det eller hö med mindre "kräm" i.  Det har varit för bra i år tror jag för de är lite rundare än vanligt. Helst hade jag velat mixa hö och halm i en bra blandning men det är ogörligt i vår situation just nu.

"Alla hästar hemma..."

Milou är fortfarande stormförtjust i Zack. Lustigt. Där Zack är - dit går Milou...

En närbild på monstren ;-)

Jag har haft några riktigt bra hästträningar de sista dagarna. Såpass mjukt, lugnt och harmoniskt.

Jag får skriva lite mer i morgon för såsom småbarnsmamma har klockan klämtat och tangenterna flyter ihop och hjärnan står helt stilla.

I går var det en jäkla skitdag om man får säga så rakt ut. Jag har ju som jag sagt förut ett lynne som Tiger i Nalle Puh. Jag hoppar och skuttar, hoppar och skuttar och inga problem finns. Jag klarar allt och jag är bäst i världen. Sedan kommer det en anhopning av skit och då är det mööööörker. Så dysterkvist så det finns inte....

Mycket elände var det. Fast om man tänker efter och har lite perspektiv så är det löjligt! Inget allvarligt alls. Bara tjafs och det säger väl mer om vilken skyddad tillvaro man lever i när man kan få härdsmälta av inget.

Idag var allt bättre. Mycket bättre!

Erik sov hela natten. Från klockan 21 till klockan 07.30 Skönt! Utsövda och pigga studsade vi upp. Efter grötfrukost drog gubben, Erik och Johan på turné och jag kunde göra vad jag ville. Hurra!!! (Låter som att jag är glad att bli av med dem, men det är jag inte….Jo, det är jag visst, eftersom jag får se dem igen senare på dan. Det är underbart att verkligen ha helt egen tid att göra vad man vill med. Ingen att ta hänsyn till, ingen tid att passa, inget ansvar…)

Jag åkte upp till brukshundklubben. Först en promenad på dryga timmen och sedan lite lydnadsträning och upplet med Zack. Uppletet gick kanon. I går strulade jag till det genom att bli irriterad på Zack vilken jag trodde var okoncentrerad och slarvig – dumma, dumma mig!!!!!  Han hade ett föremål som låg där jag absolut inte trodde mig ha något. En miss i kommunikation hade resulterat i ett föremål i baslinjens högerhörn. Vems fel var det då? Mitt förstås som inte förklarar tillräckligt ordentligt. Dumma mig! Idag gjorde jag det mycket enkelt. Tre föremål rakt ut och han gick som en dans. Bra tempo, höll fint och jag var jättenöjd.

Några bilder från igår...

Klar med sitt upplet och bort till barnen och få extra beröm.

Stegen släppte. Ytterligare en sak som bidrog till härdsmältan igår. Jag hade ju kört på en stege som inte blev så lyckad. Själva stegen var ganska halkiga och eftersom han var osäker så blev det ännu halkigare. Trodde att det hade passerat utan att registrerats nämnvärt. När jag igår var på klubben och skulle köra på vår braiga stege så visade det sig att han ändå hade lite med sig. Tror mycket av den frustrationen hos mig var irritation på mig själv och hur jag kunde sätta mig i en sådan situation. Så jäkla dumt. Onödigt. Ja allt…. Redan igår eftermiddag svängde jag upp till klubben igen medans Johan var på hiphop/streetdance. Jag hade tänkt till. Jag låter honom gå agilitybalansbommen och a-hindret för att få honom att känna sig bekväm med att gå upp och höjd igen. Det var väldans roligt att se hans reaktion på balansbommen först. Ett par-tre gånger hoppade han av på väg upp. Verkade osäker, men sedan tog han sig samman och gick över. Det var precis som om han själv förstått att han överkommit en osäkerhet. Han blev jätteglad och upplyft. Ville ta den igen och igen. Samma med a-hindret. Upp och ned och han såg helt lycklig ut. I dag när jag släppte ut honom ur bilen och han gick och strosade var han plötsligt borta. Jag ropade på honom och då kom han inifrån agilitybanan. Han hade smitit in dit J. Jag började med några vändor över balansbommen och a-hindret, för att sedan gå över till lilla stegen. Det funkade! Nu gick han över, första vändan lite tveksamt, men sedan var det full fart. Vilken lättnad. Jag som var rädd att jag skapat bestående men med min dumhet. Där må jag säga att schäfrar är outstanding. Jaha är det så här idag. Ja, ja. Glömmer, släpper och går vidare. DET uppskattar jag. Och Zack är helt otrolig med att vara sansad och balansad. Jag älskar honom!!!

Zack was here - hemmaklubben.

När jag kommit hem blev det lite matlagning. Inga gubbar hemma än. Jag tog en sväng ut till hästarna. Hästarna gick som en dans idag. Longering för de stora och lite annat för Fnasket. Loke var jättemotiverad och var först på plats ovanligt nog. Han var så motiverad att när de andra hästarna kom flyttade han sig inte. Det ÄR MIN TUR nu först! Och det var ingen som protesterade.  I förrgår fick han ett pyttepass och han verkade ha tagit vid sig av det. Han ville in hela tiden då, och det kanske var det som satt kvar idag. Han var het som chilli och föreslog själv ”krumbukt-hopp-bock-slå med framben-leken”. Jag hakade på. Sicka saltomortaler han gjorde! Trodde att han tappat förmågan med sin tilltagande kroppshydda. Men jisses vilken kräm det är i den korpulenta lilla kroppen. Verkligen mammas dunderklump J. På linan var han också fantastiskt duktig, i alla fall i mina mått mätt. Lyhörd, aktiv och energisk.  

Cazal var nästa på tur. Duktig han med. Avslappnad och lugn. Sökte sig framåt och kunde vad jag kan bedöma svinga igenom kroppen på ett fint sätt. Grannarna långt bort var ute och pratade det blev lite störning och det var nyttigt. Han jobbade ändå vidare.

Milou likaså. Denna ponny får mig iderligen att förbluffas. Så lättlärd. Så smidig och så rejäl. I love him. Lite stegringar först och sedan longering. Belönade galoppfattningar lite extra idag.

Fnasket fick komma in sist.  Fick också stegra. Sedan fick han apportera, targeta, hålla position och lite annat småplock. Så mycket lugnare han har blivit. Det är inte längre fara för livet att vara nära honom när han är ”ON”. Gemene man skulle nog tycka det fortfarande, men gemene man har heller inte sett hur han varit =D. Han är helt ljuvlig i sina krumbukter, sidvärtes galopper och tjurfäktarkrumbukter. Snacka om att ha det i generna. Så energisk och så "aggressiv" i sina rörelser fast han bara är just energisk. Han har ett stort hjärta och jag tror att det klappar för mig

Nu på kvällskvisten blev det lite fiskträning. Gustav III har fattat ringen nu! Det kanske var pass nr. fem idag och nu ramlade poletten ned. Hurra! Det öppnar nya möjligheter till träning! Så pass kul. Nu ska jag sluta skriva och köra ett pass till med gullefirren. Danny har ledigt idag och har faktiskt fått foder på ytan. Annars håller han normalt på att explodera av all mat han får när vi tränar, men igår och idag har jag inte gjort något med honom så det fick bli lite ytmat.

Go´natt!